00.45
Det är skönt att kunna andas normalt efter 1h o 30min.
Det kan vara så att jag är understimulerad o övertrött.
Men jag tror faktiskt att jag tycker att det här är skitkul, på riktigt.
Sen?
Det kan ju betyda precis vad som helst?
För mig är sen inom en ganska snar framtid. Men det är ju bara för mig.
För andra kan ju detta betyda precis hur lång, eller kort, tid som helst. All framtid är ju sen?
Som exempel; "Vi hörs sen!"
Imorgon? Nästa vecka? Om 3 månader? 2 år?
Ja, det är ju tydligen väldigt individuellt.
Sen har börjat störa mig mer o mer. Dels för att jag använder det alldeles för ofta, o skiter i min egen innebörd av ordet. Jag får inget gjort. O dels för att jag är värdelös på att inse att andra inte har samma tankar omkring innebörden. Jag tror alltid att sen är inom en snar framtid. Jag förväxlar sen med snart.
Men sen är sen. Alltså, när helst den som använder ordet vill/orkar/kan.
Ja. Svammel.
Jag vet.
Osociala klubben
Idag har jag varit mer aktiv än jag varit på flera dagar.
Vi åkte in till Kristinehamn för lite shopping o fika. Shoppingen var ju ett skämt - Lindex o KappAhl.
Jag gjorde lite efterforskningar, o jag blev sedan utbuad av hela sällskapet för att jag drog med dom till den ena stängda secondhandaffären efter den andra. I snöstorm.
Så det blev varken secondhand- eller reafynd för mig.
4 personer - 3 laptops o en portabel dvd.
Osociala klubben ringde o ville ha betalt för guld-medlemskapet.
Förfall
Jag gör ingenting. Jag sover, äter, o kollar på film. O sen samma visa om o om igen.
Är det verkligen okej att göra så när man är ledig?
Eller är det precis sådant man ska göra när man är ledig?
Det beror ju på hur man ser på saken. O när jag ser på saken.
Under dagarna känns det som att det är det enda man kan göra här hemma i Degerfors. Men när jag går o lägger mig känns det ju jäkligt onödigt. Bortslösade dagar som aldrig kommer åter, för att vara riktigt dramatisk.
Så imorgon (på andras initiativ såklart) ska vi ta en tur till Kristinehamn. Fika o shopping.
Vet inte om Kristinehamn är bästa alternativet för vare sig fika eller shopping, men så får det bli.
O så ska jag åka skridskor. Nu har jag sagt det, så nu måste det bli av!
Kvälls-svammel
Spotify här.
Jag blev lite glad när jag såg att både Anders Wendin och Adam Olenius fanns bland mina 'People you may know' på Facebook. Men, det är ju ändå lite synd att jag faktiskt inte gör det.
Jag får väl jobba på saken.
Igår pratade jag med en av mina äldsta vänner. Hon bor i London, o vi pratar ungefär 1-2 gång om året. Lite små updates emellanåt, men det har blivit mer o mer sällan. Men, varje gång vi pratar med varandra känns det som igår. Vi har såklart alltid en jäkla massa att uppdatera varandra om, men annars känns det som förr.
Jag kom på mig själv med att säga 'jag saknar dig' när vi skulle lägga på, o efteråt kändes det lite dramatiskt.
Men, även om hon inte har en daglig plats i mitt liv, o även om vi inte hörs eller ses speciellt ofta, så finns det en saknad där. Inte en daglig, men en underliggande.
Det tycker jag är fint. Efter alla dessa år.
Missa inte 'Ingen bor i skogen'!
Hela serien på en vecka! Den som missade den senast bör absolut titta! O råkar man missa den igen, kommer den ju finnas på Svtplay ett tag till! Många utropstecken nu, men jag är exhalterad.
Det verkar dock vara så att antingen älskar man den, eller så hatar man den.
Det har framgått. Jag älskar den iallafall.
Jan Stenmark
Några juldagsbilder
CSN
Det känns ju lite löjligt att man måste ta till tårarna för att få något fixat där.
Men det är ju tur att min känsliga sida kommer till sin användning ibland iallafall.
Den fanns redan där som liten.
Jenny, vad hade du egentligen sagt/gjort?
Dagar som denna
Det dumma är ju att de så lätt går hand i hand. Jag är så känslig dagar som denna.
Dagar då man knappt är vaken, men inte kan sova. När man är sjukt rastlös, men inte orkar lyfta ett finger. När man vill lyssna på den perfekta musiken, eller titta på den perfekta filmen, men inget känns bra. När man vill äta allt o inget, på samma gång. Dagar då man inte vet om man vill skratta eller gråta. När kroppen känns som någon annans, men du kan inte bli av med den. Jag tror det är åldern.
Det kommande året ska jag skylla ALLT på åldern.
Spotify här.
Ignorance is bliss
Det var tur att ingen tog mig på orden imorse när jag låg på soffan o bad om att någon skulle avsluta mitt lidande. För nu har det börjat ordna upp sig igen. En kebabpizza senare.
Jag vaknade upp med orden 'ignorance is bliss' ringandes i huvudet.
Jag vet verkligen inte vart det kommer ifrån, men jag antar att mitt huvud jobbar precis hur det vill.
Minns o glömmer helt valfritt. Men 'ignorance is bliss' känns i alla fall väldigt aktuellt.
Det blir sådär för mig. Att jag har vissa ord eller fraser ringandes i huvudet vissa dagar.
Det kan till exempel vara; Järpenge (min granne), get on that pig and hold on tight (inga frågor på den, tack) eller hoitoaine (balsam på finska). O bland tänker jag så mycket på ord att jag helt tappar vad det står för, eller om det ens finns ett ord som heter så. Smör till exempel. Men...vart skulle jag komma med det här?
Ingenstans förmodligen. Jag lägger ner.
När vi hämtade pizzorna idag såg jag förresten en väldigt skrämmande grej.
De hade lagt bort tavlan på Ralf Edström, för att ge plats åt tavlor på Fredrik Reinfelt när han besökte pizzerian. Fredrik Reinfelt?! O så var det två autografer från några moderat-pajsare. Ehh, autografer?!
En legitim fråga är ju; vad gjorde Reinfelt på pizzerian över huvudtaget?
Pizzerian heter ju till o med RALFS Pizzeria. Jävla svikare.
Tji, fick vi.
Men så blev det inte. Tji fick, jag. O ni.
Det får väl bli en annan dag.
Juldagspepp!
Jag måste ha peppen på topp, annars vet jag inte hur det kommer gå.
O det var SVINDYRT dessutom, så det måste bli värt alla pengar.
Pessimisten måste bli lite mer optimistisk nu.
Så jag peppar med det här;
Men lär väl snarare få höra sådant här.
Men det är skitsamma. Jag tror det kommer bli bra ändå.
Bara alla håller sig på mattan.
Julafton
Först hem till pappa för grötlunch, sen hem o fixa iordning för inför besöket hos morfar, sen till morfar till Kalle Anka, käka julbord, dricka glögg o dela julklappar, sen åka hem o dela ut familjens julklappar.
För att få lite variation (eller nåt?) valde Cessan att kalla oss för länder istället för våra namn under julklappsutdelningen. Cessan - Spanien, Julia - Vitryssland, Jenny - Canada, Mamma - Finland, o jag....
- Irak. Cessan gillar Spanien på grund av Torres, mamma är finsk o Jenny har bott i Canada...men sen?
Jag fick i alla fall en massa bra saker. Bland annat en portabel hårddisk. Nu är det slut på försvunna foton på grund av datorhaveri! Har hänt mig ett par gånger för mycket nu. O så fick jag ett par termo-tights.
Japp, strumpbyxor som håller värmen. Helt fantastiskt!
Ikväll ska jag o mina systrar gå ut o svira, i Karlskoga.
Kalla mig storstadsfjant, men det är faktiskt med skräckblandad förtjusning.
Jag har inte varit ute i Karlskoga på flera år. Hur kommer detta att sluta?
Det visar sig.
Ögon som tindrar!
Det är så julfint att till o med Sam-Finn's ögon tindrar.
O inte så lite heller.
GOD JUL!
God Jul alla söta, rara o underbara!
Just for you - klicka här.
Min älskling
Uppesittarkväll?
Jo, visst sitter vi upp. Men inte länge till. Men nu har vi ju iallafall väntat in julen.
Vi har haft hemmamys med thaimat, Sunes Jul, chips, ost o kex. Julskinkan är gjord o Jullan har kokat kola.
Imorse vaknade jag av ljudet från Cartoon Network. Jag hatar Cartoon Network o deras skräpiga barnprogram. Men när jag blir väckt av ljudet från hysteriska, fult animerade figurer på speed, känner jag värme. För då vet jag att det kommer en liten sötnöt o säger "Godmorgon, min älskling" inom kort.
Hur många 9-åringar kallar sin moster för älskling?
Cessan är underbar.
Oavbrutet ätande.
På insidan av kroppen, så att säga.
Brrr!
JAG FRYSER IHJÄL!
Alla säger åt mig att jag får skylla mig själv. Att jag borde klä mig bättre. Men det går ju inte?
Vet någon hur mycket jävla plats tjocka bylsiga tröjor tar i min lilla, lilla resväska?
Ok, det må vara så att jag har prioriterat att vara snygg vid några få tillfällen, istället för att vara varm den största delen av tiden. Men, inte fan trodde jag att det skulle vara, nästintill, minusgrader inomhus?
Det är så kallt att jag sover med tredubbla täcken, o borstar tänderna i varmvatten. Så kallt att jag går in på toan o blåser med hårfönen över kroppen. O jag hittar inte ens på.
Men jag är glad. Tänk på alla stackare som är på resande fot. Eller resande kanske är fel ord.
De stackarna som har fastnat någonstans o inte kommer hem/bort.
Jag tycker så synd om dom.
Bring it on, Tomten!
Jag är fortfarande rätt grym på Guitar Hero. Skönt att få det bekräftat.
Men jag märkte ikväll att jag utvecklat någon typ av Guitar Hero-reumatism.
Eller så är det för att det nästan är minusgrader inomhus.
Ikväll har även julgranen blivit klädd. Till tonerna av den här. Cessans val.
Nu har iallafall julkänslan börjat smyga sig på.
Bring it on, Tomten.
Flychelangelo
När vi satt där kom en man som kallas "Flychelangelo", internationellt, och gjorde oss sällskap.
Han är tydligen världskänd för sina, otroligt bisarra, bilder av döda flugor som han konstruerat i olika ställningar. Boken har blivit känd i hela världen, förutom i Sverige, o säljs till exempel vid kassorna på Harrods. Han hade just fått sina fösta groupie-mail här i dagarna. O så jobbar han på ett boende för schizofrena. En mycket otippad historia, berättad mellan tuggorna på en kycklingsallad med mangoraja.
Jag hatar förövrigt mangoraja. Men det var himla trevligt.
En Sufjan Stevens, tack.
Fantastiska röster, men fantastiskt dålig klädsmak. De är liksom är rätt fula överlag.
Men då kollade vi upp Sufjan Stevens. Uh la laaa.
O människan kompletterar allt med sin banjo o stickning.
Gud, vad ytligt skrivet av mig?
Jag får säkert inga julklappar nu.
Spotify här.
KYLA
Det är kallt. Så in i helvete kallt. Överallt.
Jag saknar min lilla pysslinglägenhet som man kan värma upp med hjälp av två värmeljus.
Den här lägenheten är så stor o kall. Den är så stor att jag var tvungen att skicka ett sms till Julia i andra änden av lägenheten o fråga när Cessans julavslutning började imorse. Jag vägrade gå upp från värmen under täcket en sekund tidigare än jag var tvungen. Det är så obeskrivligt kallt. Både ute o inne.
Men vi ringde in en privattaxi o tog oss till kyrkan i tid. Kl 8.
Degerfors kan ha en av Sveriges fulaste kyrkor. Invändigt i alla fall.
Det ser ut som att någon har kastat bajs på väggarna.
Men här har man döpts, konfirmerats, o tyvärr varit på en o annan bergravning.
O ett bröllop. 
Grisblink?
"Det är ju gjort på ett grisblink!"
Ögonblick, alltså.
I'm in Värmland, fo' sure.
Bag Raiders - Shooting Stars
Allt blir lite roligare om man dansar samtidigt.
Städa, diska, packa. You name it.
Spotify här.
Packad?
Alltså, jag måste stanna upp o skratta åt mig själv ett tag.
Ser det här ut att gå bra? Tveksamt.
Kan jag stänga väskan? Nej. Är jag färdigpackad? Nej.
Hör BHn ihop med skon? Nej. Är den andra skon med? Kanske.
Vet jag överhuvudtaget vad jag har stoppat ner? Verkligen inte.
Varför blev inte jag begåvad i konsten att packa?
Paniken stiger. Jag har noll koll. Men jag orkar inte börja om.
Jag. Orkar. Inte. Börja. Om.
Om exakt två timmar går tåget hem till Värmland. Längtar.
Dagens i-landsproblem.
Kanske ett av de sjukaste i-landsproblemet, men;
jag hatar när knäckebrödet går sönder när man gör mackan!
För det slutar alltid med att jag moffar i mig bitarna ståendes vid bänken, o sedan gör en ny/nya mackor.
Jag äter alltså dubbelt så mycket bara för att jag inte tyckte att bitarna var en macka.
Kalla mig knäpp, för jag är det.
EP's Trailer Park - Leave This Town
Jag försöker lyssna på julmusik, för julstämningens skull.
Men det går liksom inte. Det finns så mycket annat, som faktiskt är bra, att lyssna på.
Banjo har förövrigt en egen autobahn rakt in i mitt hjärta.
Rakt in i hjärteväggen i 250 km/h.
Smack.
Spotify här.
Tomten ringde.
-Heeeej älskling!
-Duuu, jag har precis pratat med Tomten o han undrar om du önskar dig Barbiehuset mer än prinsessklänningen, eller tvärtom?
-Nej, jag ska inte köpa något.
-Jag har ju pratat med Tomten säger jag ju. Han undrar.
-Nej, jag ska inte köpa någonting!
-Tomten ringde, säger jag ju! Kan du svara då?! Han undrar ju!
Gotta love alla stressade föräldrar som verkligen försöker.
Bara vara
Men jag tycker den blev bra ändå.
Sharing is caring - 1 timmes bara vara.
Talking Heads - This Must Be The Place (Naive Melody)
Jag gjorde det igen!
Jag blir så överlycklig! Man kan säga att den här teminen har startat helt ok. 3 kuser - ett VG o två MVG.
Fy fan, vad skrytigt, men jag kan inte rå för det. Jag går som på moln idag.
Nästan - när tankarna är riktade åt rätt håll det vill säga.
Annars plaskar jag med fötterna i snösörjan.
Men även sånt smälter bort. Till slut.
I got no iPhone
Say no more.
Jag vill ha en iPhone.
Allergi o julkänsla
Jag sitter här hemma o flåsar, o försöker få luft. Näsan är tilltäppt. Inte snorig. Bara helt tilltäppt.
Ögonen kliar o rinner, och jag nyser. Jag vill påstå att det är min fina julhyacint som framkallar detta.
För jag vägrar tro att det är någon klassisk julförkylning som är påväg ut i min kropp.
Jag har visserligen varit ute o frusit en hel del den här helgen.
Men det är hyacinten. Så får det vara.
O min mamma har sagt att man inte kan slänga något som lever.
Så jag får stå ut. Det luktar ju iallafall gott.
Om man inte är täppt i näsan.
Awkward I - Rock Stars
Världens längsta dag
Det var sjukt snöigt, men ändå mysigt på Skansen. Vi gick in i varenda liten bod. Det luktade äckligt överallt, men jag tittade på allt. Även det som inte intresserar mig ett skit, som t ex gamla sadlar och apotek.
Alla handlade julklappar o var nöjda. Vi dansade till o med till julsånger.
Även om det mer handlade om överlevnad än nöje. Det var svinkallt.
Efter det åkte jag ut till Kista Galleria för mer julklapps-shopping. Jag vägrade vara utomhus en sekund till.
Jag ringde mamma, säkert 10 gånger. Mitt batteri tog slut i telefonen, o jag var helt utan mentalt julklappsstöd. I ren panik o svettkoma handlade jag de flesta julklapparna.
Jag köpte med mig thaimat hem, o skrek av lättnad när jag släpade mig innanför dörren.
Jag överlevde. Success.
Isbells - My Apologies
Jag låg först i någon slags dvala o drömde drömmar där det hela tiden fanns en skällande hund med.
Sen slog jag upp min ögon, o insåg att hunden tyvärr finns på riktigt. O jag överdriver inte om jag säger att den skällde 2 skall i sekunden. Konstant skällande. Jag höll på att tappa besinningen, o kroppsspråket skrek i min lägenhet. Jag stirrade på väggen, suckade, hytte med näven, hoppade på stället, stampade med fötterna.
Jag såg förmodligen ut som en stum seriefigur. Jag kände mig som en sådan i alla fall.
Men det hjälpte inte. Den fick gå ut på promenad, innan droppen hann rinna över.
O nu är de borta än.
Hej, sinnesro.
Det sista jag sa igår vad "Hoppas det inte snöar imorgon." O vad händer?
Jag drar upp persiennerna o ser att det är som att kliva ut i en jävla snödriva.
Kompakt snö faller från himlen.
Idag ska jag o mina vänner ha julavslutning. Innan alla åker hem åt varsitt håll.
Vi ska på Skansen julmarknad. Hoppas att det bara är vi som har tänkt det.
Såhär på 4e advent o allt.
Spotify här.
Kärt återseende
Men nu kom jag att tänka på att jag träffade Olle igår. Världens varmaste människa.
Klockan var alldeles för sent, det var alldeles för mycket drama, o då står han bara där.
Som en skänk från ovan. Jag blev så glad i hela kroppen, o kunde inte sluta krama på honom.
Nu låter ju säkert detta helt knas, o många kan säkert få det till att jag är kär i denna underbara människa.
Men icke. Absolut inte. Olle är bara en sådan människa som gör intryck. Som bryr sig om människor.
På riktigt. Han är så himla genuin, o man kan inte göra annat än att älska det.
Vi har inte setts på otroligt länge, o när jag såg honom nu, insåg jag hur mycket jag har saknat honom.
Det borde finnas fler personer som Olle.
Då skulle världen vara lite bättre.
Imogen Heap - Let Go
Jag försökte blinka in tårarna, för Maja tyckte det var ett töntigt slut.
Men jag tycker det är så himla fint. Jag kanske är lite för romantiskt lagd?
Mycket troligt.
Spotify här.
'You love his sneezes more than anyone else's kisses.'
Jag såg i o för sig Pestens Tid, som är ca 6 timmar, i ett sträck en gång.
O jag har ätit hur mycket skit som helst. Pizza, godis, chips o dipp. Jag är sprickfärdig.
Men nu mår jag lite mer som en människa.
Jag o Maja såg 2 dagar i Paris, innan jag åkte hem.
Slutscenen är så himla träffande. Huvudet på spiken.
Ni som inte har tänkt se filmen, eller som redan sett den, kan ju kolla.
Ni som har tänkt se den kanske inte borde. Det är ju slutscenen liksom.
Spoiler alert.
Observationer
Dansant främling: -Är ni syskon?
Jag: -Nej?
Dansant främling: -Har ni känt varandra ända sedan ni var små då?
Jag: -Eh, nej. Vi har bara känt varandra i några månader...
Dansant främling: -Shiiiit vad konstigt! Ni ser ju ut att höra ihop liksom, o som att ni bara behöver titta på varandra för att förstå vad den andra menar eller vill säga.
Så himla fint. För det är precis så det känns.
Tomathoran
Jag är så sjukt hungrig. Bäst att äta något innan jag slår in en melon-kola eller två.
Öken
Vilken jävla natt.
Vilken jävla dag.
Later.
Noah And The Whale - Give A Little Love
Tiny Vipers - Dreamer
Släng skiten!
Då kan vad som helst bli kul. Som ikväll, då jag fick för mig att rensa bland mina badrumsskåpsgrejer.
Jag slängde gamla krämer, smink, olika hårprodukter, halsband, armband o örhängen.
Jag kom in i ett släng-stim, o kunde inte ta mig ur det. Slängde det mesta som kom i min väg o som jag inte använt på det senaste halvåret. Sånt som jag inte kommer att sakna. Hoppas jag.
Nu står det två kassar med utrensade saker o väntar på att bli kastade i sopnedkastet imorgon.
Antar att jag kommer hamna där, rotandes. Men jag ska försöka stå emot.
Jag fixade i allafall till mina hårspännen o örhängen, så jag har lite ordning.
Men jag undrar vart resten av mina smycken är? De som jag inte slängde alltså.
Det fattas en hel del. Jag antar att jag får lov att köpa nya i stället.
Men jag sörjer icke.
Under tiden jag gjorde denna urrensning testkörde jag min nya Hemmadans II-lista på Spotify.
Även den rensades ur under tiden, o nu finns det enbart låtar som det inte går att stå stilla till kvar.
Så om du vill dansa till samma musik som jag, enjoy.
Pimp my skokartong!
Herregud, här händer det grejer!
Ny dörr! Se så den glänser?
Matematik
Eller nej, jag har massor av återkommande drömmar, men just denna drömde jag inatt.
Jag drömmer att det kommer fram att jag inte har ett fullständigt gymnasiebetyg, på grund av att jag fullkomligt skitit i matematiken. Inte gjort några uppgifter, o missat alla prov. O att det kommer fram nu.
O att jag måste komplettera det. NU. Ingen tid för att plugga in. Det ska göras nu.
Jag får fullständig panik, ångest o ont i magen.
Nog för att jag räknat en jäkla massa på sista tiden. Men det är mest enkel plus o minus.
Jag räknar ner dagar. Jag räknar sidor i böcker. Jag räknar kvarstående pluggtid innan skrivning. Jag räknar bort endel personer. O jag räknar in andra. Jag räknar julklappar jag inte köpt.
Jag räknar på vad det skulle kosta att bara dra härifrån ett tag. Lite sådant.
Nog för att jag HATADE matte i skolan, men att det såhär 10 år senare ska komma o hemsöka mig?
Det känns inte okej.
Bad hair day...s.
När ska man börja kunna klippa sig långt egentligen? Det är ju snart 2011?
O kom inte dragandes med några jäkla stenåldersextentions. Tuggummi i håret undanbedes.
Varför berättade ingen att det är helt jävla omöjligt att spara ut en lugg, innan jag klippte mig?
Taskigt, tycker jag. Taskigt.
O varför sitter bad hair days alltid ihop med bad skin days?
Ja, jag vet att det kanske beror på jag saknar varenda vitamin i kroppen på grund av att jag enbart utfodrat mig själv med 4 saker den sista tiden; ägg, knäckebröd, julmust och ostbågar.
Men ändå. Taskigt, kroppen. Taskigt.
Tur att det finns en fin sång om detta elände.
"And you're far from me, right where i want you to be."
Sankta Lucia
Jag överlevde dagen. O allt kändes helt ok när dessa små mini-sumobrottarna i luciakläder sjöng sitt finaste.
Bävernylonoverall-underställ is the shit i 100 minusgrader.
Nu ska jag snart på tårtkalas på Thorildsplan, o sen hem o nattplugga.
Jag ska nämligen dra in kosing imorgon också. O på onsdag.
Kan inte den här veckan ha minst 10 dagar, istället för 7?
The Swell Season - Low Rising
Sluta tipsa!
Det värsta är, o jag blir så förbannad, att när man läser tidningarna ger de ju andra idioter tips på hur man gör det bättre. Hur man lyckas med sin bomb.
"Man kopplar tändarna till mobiltelefonen och ringer mobilens eget nummer. Vill man utlösa bomben låter man bara signalen ringa. I väskan som hittades alldeles intill den misstänkte självmordsbombaren, fanns enligt obekräftade uppgifter spikar och möjligen sprängämnen.
– Om man stoppar in sprängämne i väskan också kan man använda den som en bomb, men annars är det fullständigt meningslöst att ha spik i den. Det som ger skador i en bomb är inte sprängämne, utan något som genererar splitter." Och så vidare, och så vidare.
Hallååååå, kan ni sluta att berätta hur man gör en mycket mer effektiv bomb, som gör mer skada,
o dödar fler?? Det räcker väl att säga att det var en jävla amatör som försökte ta livet av sig?
Finns ju säkerligen en hel del olyckliga, utstötta stackare som känner sig träffade av det publicerade hets-brevet, o kan tänka sig att spränga sig i luften för att få någon typ av mening med livet.
Eller lite cred. Död, men ändå. Nu vet dom ju iallafall hur de kan göra det lite bättre.
Tack för det, kvällstidningarna!
Inget mer stan för mig.
Jahopp, då blir det hemmagjorda julklappar i år då, fina familjen!
Söööööndag
Jag har försökt vara effektiv, men det slutar alltid med motsatsen när jag gör sådana försök.
Jag har pluggat samtidigt som jag har försökt städat. Jag har duschat samtidigt som jag borstat tänder. Diskat samtidigt som jag lagat mat. Klätt på mig medans jag ätit. Försökt shoppa julklappar medans jag memorerat skolböcker. Men nu sitter jag här, o inget är ordentligt gjort.
Det är en obetydlig skillnad i röran här hemma, jag har lika mycket disk som innan jag började diska, jag ser ut som en crazy cat-lady, o jag köpte alldeles för lite julklappar. O jag har massor av plugg kvar.
Det enda som gick någorlunda bra är väl duschen o tandborstningen.
Men den kombinationen är ju en välbeprövad klassiker.
Imorgon ska jag jobba. Imorgon är det luciafirande. Då kommer alla barns mammor, pappor, syskon, mormor, morfar, farmor, farfar, moster, faster, morbror, farbror, gammelmormor, gammelmorfar, gammelfarmor, gammelfarfar, kusiner. You name it.
Och två av personalen är sjuka.
Vad har jag gett mig in på?
Jag hade ju bara tänk gå dit, lyssna på skönsången, sörpla i mig lite glögg, äta en lussebulle o vinka 'bye bye'.
Det blir inte alltid som man tänkt sig. Iallafall inte om man är i en personlig ekonomisk kris.
Äsch!
Jag var bara tvungen att ljuga, eftersom det var överraskningsmiddag för finaste Gulle-Maja!
Hur trevlig kväll som helst; bästa sällskapet, grekiskt mat, sen vidare till Bonden Bar där Maja spelade skivor, o sen avslutande glögg-häng hos söta Anna.
Tur att det är lättare att ljuga i skrift. För jag är kass på att ljuga. Förutom för mig själv då, såklart.
Kanske borde sluta prata så jag kan ljuga lite mer? Bli stum o en jävel på att luras?
Nej, fy. Ibland får jag för mig att jag är stum, när jag inte har pratat på länge.
Då måste jag testa om jag kan använda rösten genom att säga något högt, rakt ut. 'Lalalalalalaaaa!'
Kallas det tvångstanke? Är det så de där knasbollarna som går runt o snackar med sig själva på stan tänker?
Herregud, jag märker att det börjar gå utför nu.
Nu är det liiite för sent, o liiite för mycket lördagsnatt, för att blogga känner jag.
Tack & hej. Annars blir nog lite för mycket sagt.
Lördag 11/12
Han gjorde en helt överbra version av Oh, Night, o jag hade hoppats på att någon förnuftig själ hade huvud att göra en video-upptagning, men ingen sådan finns på YouTube. Än i alla fall. Men jag fortsätter att hoppas. EP's Trailerpark var också väldigt bra. Det var en toppenkväll helt enkelt.
Men när jag kom hem mitt i natten, kom dödsångesten över mig igen. Jag tänkte tillbaks på sömnparalysen, o blev alldeles gråtig o tyckte synd om mig själv. Det var inte kul att tro att jag var död.
Så därför poppade jag popcorn, o vägrade helt enkelt att gå o lägga mig.
Jag vet inte när, eller hur jag somnade, men tillslut gjorde jag det i alla fall.
O idag har jag försökt att plugga. Jag vet inte hur många gånger jag den här veckan har sagt att jag ska plugga, o sen inte gjort det. Men det är något slags rekord.
Jag tror kanske att mina oförväntat bra betyg har fått mig att bli lite nochalant.
Inte bra. Inte bra alls.
Kvällen är fortfarande oviss.
Det beror på om jag är sträng emot mig själv eller inte.
Christian Kjellvander på Debaser! Grymt!
Christian Kjellvander på Debaser! Grymt!
Sömnparalys
Det var förmodligen en sömnparalys jag var med om förut idag.
Jag pratade med mamma som sa att hon hade läst om just sömnparalyser. Hon förklarade att det var min rädsla som fick min puls att skena, o mitt blodtryck att skjuta i höjden, o det fick mitt huvud att kännas som att det skulle explodera. Men alltså, kom igen kroppen! Gör inte sådär mot mig!
Jag vill aldrig mer vara med om det. ALDRIG.
Jag är fortfarande skakis.
Christian Kjellvander
Tack gulle-Anders! Jag har lyssnat på Kjellvander i många många år, o har en hel del minnen till hans musik.
Bland annat har jag ett stark minne till låten Deliverance. Jag var i Lillehammer o hälsade på personen jag tyckte var finast i hela världen just då. Vi åkte i hans skruttiga bil, lyssnade på den låten, såg ut över en liten sjö, o norska snöfyllda fjälltoppar. Det var vitt, vitt, vitt, o kallt kallt kallt. Men jag var alldeles varm inuti.
Dessvärre var detta ingen lycklig kärlekshistoria. Jag var så liten. O så förnekande.
Men det finns fina minnen, o dom är jag glad för.
Så jag är peppad inför kvällen. Kommer bli superbra.
Jag kan inte sluta lyssna, o yla med i mina egna stämmor.
Får väl yla klart här hemma, så jag inte pajar spelningen ikväll.
Spotify här.
Hjälp, vad hände?
Hur normalt är det att sova till 10-11...o sen sova middag mellan 12-14?
Jag KUNDE inte hålla ögonen öppna... Dessutom hände en jättejätteläskig grej.
När jag somnde vid 12, vaknade jag upp 20 minuter senare med ett skenande hjärta.
Jag vet inte om jag drömde...men antar det...jag drömde att mitt hjärta stannade, o sen slog de ett jättehårt slag så hela kroppen hoppade, o sen skenade det mer o mer tills jag kände ett konstigt tryck i huvudet, o jag inte kunde röra mig. O jag tror faktiskt att jag redan hade vaknat då. Jag kunde inte öppna ögonen, eller röra på kroppen. Jag tänkte bara; Nu har det hänt någonting väldigt allvarligt. Men vad? Är jag död? Ligger jag i koma? Vem hittar mig? Hur ska min familj klara av det här? Alla de där tankarna tänktes i vaket tillstånd, det vet jag.Men tillslut kunde jag öppna ögonen. Jag försökte lugna ner hjärtat, o mig själv, o sen somnade jag som en stock igen. Kanske utav chocken. Jag sov i alla fall till kl 14, o nu varken får, eller vågar jag, sova något mer.
Vad var det som hände? Jag förstår ingenting.
Men man kan nog kalla det; nära-döden-upplevelse.
Kids
Jobba på förskola i all ära, men det är när jag är barnvakt jag verkligen längtar efter egna barn.
På jobbet finns ingen sådan vardag, där är det "bara" jobb. Kramas, byta blöjor, sjung sånger, brottas, pyssla, äta. Men som barnvakt kommer vardagen, som jag tydligen längtar så mycket efter. Hämta på dagis/skolan, åka bussen hem, äta en frukt, göra läxor, mysa i soffan o kolla Bolibompa, laga mat, äta tillsammans, borsta tänder, sätta på pyjamas, läsa godnattsaga, släcka ljuset, o sedan kontra "jag är törstig" o "jag är kissnödig" för hundrade gången.
Jag längtar.
Jag har förresten en bortdomnad tå. Det känns som att jag har en tråd hårt knyten runt mittentån.
Sjukt irriterande. Hur livshotande är det på en skala? Jag tänker "MS".
Ni tänker " jäkla fjamsiga hypokondriker-tönt"?
Ja? Nej?
Jag vill skrika "Jaaaa!" o "Neeeej!" i samma andetag.
Men jag vaknade med ett leende på läpparna idag, o måste nog glädjas åt det en stund.
Sen får det vara slut på det roliga o fina. Jag har bestämt mig för att inte glädjas för mycket.
Man måste ha tråkigt för att kunna ha kul, eller hur var det nu igen?
Nu MÅSTE jag plugga. Det har blivit alltför lite av den varan den senaste veckan.
Ett långbesök av storasyster, trötthet, trevligheter o jobb har satt plugget på prio 2.
Jag har ingen självdiciplin. Skulle nog behöva gå en kurs i det istället.
O i eftermiddag/kväll ska jag vakta två små söta barn igen. Det blir mysigt.
Glögg o Sunes Jul på Thorildsplan!
Glögg o Sunes Jul på Thorildsplan!
Trevliga tisdag!
Det började med att vi tillagade fiskmiddag på Thorildsplan, sedan fortsatte vi med att go bananas i godisbutiken med 1 miljon olika sorter. Det slutade med nästan enbart sura ändå. Jag var nämligen törstig. Det blir alltid så då. Det visade sig även i popcornskön; jag köpte bara en cola. En STOR cola. T.Ö.R.S.T.I.G.
Filmen var väldans fin. Jag är ju en softie, o blir alltid rörd av människoöden.
När jag kom hem fick jag ett rykande färskt musiktips;
"Lyssna på 'Heron and the Fox', du kommer att älska den"
O han hade så rätt, så rätt. Jag älskade den.
Little Scream, alltså. De är såpass nya att de inte finns på varken Spotify eller Youtube.
Men klicka här, så ska det nog ordna sig.
Addeboy vs. Cliff, feat. David Sandström - Beep My Beep
En del saker låter man bli att tolka, helt enkelt.
I want you to do my dishes?
Spotify här.
Ray LaMontagne - Trouble
Jaha...livsfarligt. Nu har jag lärt mig at...
Jaha...livsfarligt. Nu har jag lärt mig att mobilblogga. Se fram emot tveksamma fylleblogg-inlägg, o ännu mer tveksamma mms-bilder! Jag ska göra mitt bästa för att stå emot, men känner jag min obefintliga karaktär rätt, så kommer det att bli en hel del raderade inlägg framöver. Så skynda att fynda!
Paris!
Idag träffade jag på en liten saknad fining på stan, som bland annat informerade mig om jättebilliga flygbiljetter till Paris. Så jag kollade givetvis upp det. Direkt.
74 kronor tur o retur.
När åker vi?
The Tallest Man On Earth - Honey Won't You Let Me In
Det borde finnas någon spärr för hur många gånger det kan vara möjligt att missa en o samma artist.
Jag vill ta bort tidsoptimism och dålig koll från mitt liv.
Spotify här.
Découpage?
Jag har samlat in alla möjliga tidningar idag, för jag fick för mig att göra découpage av något slag.
Men min kreativitet stendog, o nu ligger dom bara här o hånar mig o min oförmåga.
Julmarknad, MGMT, The Radio Dept. O bara vanlig dimma.
Ja, det är precis som du tänker; jag blundade nästan hela helgen.
Hahaha!
Jag kanske dör av skratt!
Godnatt!
Hej, fredag!
Jag skulle äta frukost, öppnade kylskåpet, o en svallvåg av vatten sköljde över mig.
Frysfacket hade fått för sig att frosta ur sig själv. Slänga mat är som att slänga pengar.
Känns inte som en helt underbar början på dagen.
Men ikväll ska vi på MGMT på Berns, o då tror jag att det vänder.
O imorgon ska vi på The Radio Dept. på Strand. Då har det helt säkert vänt.
O på söndag ska vi på Fotografiska. O då har jag nog haft världens bästa helg.
Spotify här.
Portens julgran
Jamen, den var ju...ehh...billig?
Den luktar julgran i alla fall.
Ångest
Det var en kvinna som for till Frankrike som 19åring o blev smittad av HIV. Hon berättade inget för någon, o bromsmedicinerna tog bort alla sjukdomssymptom. Så hon fortsatte sitt liv utan att berätta för någon, låtsades som ingenting, o skaffade sig man o barn. Sen uppdagades det, o hon förlorade allt. Allt.
Vilken jävla ångest.
Jag är så himla bra på att absorbera andras ångest. Sådant jag läser om, hör om, ser på tv eller film.
När jag såg filmen "Apan", alstrade jag så mycket ångest att jag fick andningssvårigheter.
Min egen ångest är jag däremot bra på att skjuta bort, eller göra mig av med på andra,
ibland inte så konstruktiva, sätt. O ibland bara exploderar jag.
Pang.
Snyft, vad fint.
Jag är ju så jäkla känslig för sånt här.
Men det är ju bara så himla fint?
Det här är alltså en vild isbjön som kommer fram till några bundna slädhundar,
som fotografen trodde hade sett sina sista dagar.
Men icke.
1/12
Jag får dödsångest när jag plockar liljekonvaljer eller vitsippor, på grund av av att mamma alltid sa att det var livsfarligt att stoppa fingrarna i munnen när vi plockade dom som små.
O när jag äter svamp får jag ofta upp tanken "är det verkligen den svampen som den som plockade den tror att det är". O så får jag lite ont i magen efteråt. Bara för att.
För att nämna, några få, av de saker jag gift-nojar om.
Vad är grejen med giftskräcken? Jag förgiftar ju mig själv med glädje o förtjusning nästan varje helg?
O den här helgen kan mycket väl bli en dubbel-helg. Dubbel-förgiftning, alltså.
Jag kan dricka drycker som får min hjärna att tappa kontrollen, o levern att skrumpna bort.
Men jag kan inte koka ägg i ljummet vatten?
Vilket skämt.
Schizofreni?
Jag känner nämligen en person som är, i princip, exakt som mig. Vi tänker i precis samma banor, vi har varit med om liknande saker, vi har upplevt samma känslor, vi skrattar åt samma saker, vi lyssnar på samma musik, vi har samma favoritlåtar, vi har samma karl-smak. O vi har till o med träffat samma kille.
Det sista skulle vanligtvis få mig att sätta taggarna utåt. Men inte i detta fall.
Hon är för bra för att kastas bort på grund av något som redan har varit.
Vi har större, fler, o mer betydande saker gemensamt.
O jag hoppas så himla mycket att jag inte är schizofren. För det är så fint, det där.
O så är det nog jävligt jobbigt att vara schizofren. I längden liksom.
Förmodligen tycker hon att detta är lika kul som jag.
