JKN

Ibland får jag känslan av att jag är schizofren, att jag lever som två olika gestalter i min egen lilla värld.
Jag känner nämligen en person som är, i princip, exakt som mig. Vi tänker i precis samma banor, vi har varit med om liknande saker, vi har upplevt samma känslor, vi skrattar åt samma saker, vi lyssnar på samma musik, vi har samma favoritlåtar, vi har samma karl-smak. O vi har till o med träffat samma kille.
Det sista skulle vanligtvis få mig att sätta taggarna utåt. Men inte i detta fall.
Hon är för bra för att kastas bort på grund av något som redan har varit.
Vi har större, fler, o mer betydande saker gemensamt.

O jag hoppas så himla mycket att jag inte är schizofren. För det är så fint, det där.
O så är det nog jävligt jobbigt att vara schizofren. I längden liksom.



Förmodligen tycker hon att detta är lika kul som jag.