JKN

Äsch...jag visste visst vad jag skulle göra ikväll! O att jag inte skulle vara sträng emot mig själv.
Jag var bara tvungen att ljuga, eftersom det var överraskningsmiddag för finaste Gulle-Maja!
Hur trevlig kväll som helst; bästa sällskapet, grekiskt mat, sen vidare till Bonden Bar där Maja spelade skivor, o sen avslutande glögg-häng hos söta Anna.

Tur att det är lättare att ljuga i skrift. För jag är kass på att ljuga. Förutom för mig själv då, såklart.
Kanske borde sluta prata så jag kan ljuga lite mer? Bli stum o en jävel på att luras?
Nej, fy. Ibland får jag för mig att jag är stum, när jag inte har pratat på länge.
Då måste jag testa om jag kan använda rösten genom att säga något högt, rakt ut. 'Lalalalalalaaaa!'
Kallas det tvångstanke? Är det så de där knasbollarna som går runt o snackar med sig själva på stan tänker?
Herregud, jag märker att det börjar gå utför nu.

Nu är det liiite för sent, o liiite för mycket lördagsnatt, för att blogga känner jag.
Tack & hej. Annars blir nog lite för mycket sagt.