Fot-funderingar

Fortsätter fötterna att växa hela livet?
Jag börjar seriöst ana att mina fötter blir större. Jag har till exempel gått upp en storlek i skor.
Men jag vet inte om detta beror på att fötterna faktiskt vuxit, eller om det bara beror på att jag blivit äldre o klokare o inte längre köper skor som jag "ska gå ut". Men min största misstanke ligger inte i skostorleken.
Jag snubblar, hela tiden. På mina egna fötter. Jag vet inte hur det går till?
Jag blev utskrattad av en 3åring häromdagen, när jag skulle visa hur jag skaffade det stora köttsåret på min häl. Jag liksom sparkade mig själv på hälsenan. Det måste ha sett ut som det mest klassiska clown-draget i världshistorien. O nu gjorde jag det igen. Förut. Nyss. Hela tiden.

Kan säkert bero på obefintlig balans eller något annat jag knasat till med sista tidens tvivelaktiga leverne.


Helgen var jättefin. Jag hade en väldigt trevlig lördagskväll, precis som jag trodde.
Middag hos Anna med finingar, o sedan dans på Under Bron.
Jag kanske delar med mig av fler bilder sen. Om jag får feeling.

Såhär kul var det alltså.


Nu ska jag hetsplugga, o sedan möta upp mina dalmasar för en reunionmiddag. Fint!

Lediga lördag!

Jag har drömt stressdrömmar hela natten. Inga typiska, som jag brukar. Dvs att jag upptäcker att jag inte har någonting på underdelen av kroppen, eller att jag kommer missa ett tåg eller så.

Nej, jag drömde att jag skulle göra "sushi" av ris, korv o köttbullar på jobbet. Jag hade tydligen lovat det.
O det är verkligen något som skulle kunna hända. Undra om jag har lova det...?
Det gick hur som helst inget bra. Grejer fattades och tiden rann iväg.

O så drömde jag att jag skulle anmäla en rattfylla jag beskådade. Ringa polisen o sådär.
Men nej, man kunde bara göra det på nätet. I min Iphone. O allt blev fel. Hela tiden.
Så jag glömde registreringsnumret, märket på bilen, vilken stad jag var i. Allt.

Så nu vaknade jag smått stressad o med känslan av att det finns en massa saker att göra, o en massa saker att komma ihåg. Men jag inser sakta att det faktiskt inte finns det.
Jag har 2 grejer som jag måste göra idag.

-köpa skolböcker av mystisk männsika i Skanstull kl 14.
-vara hos Anna kl 19.

Allt annat är valfritt.
Hej, lördag!


Spotify här.

Bääääääscht!

Oh nej. Jag har kommit in i mitt, alldels för ofta förekommande, prova-kläder-stimm.
Det slutar alltid med att hela min lägenhet ser ut som docklådan på en förskola.
Kläder, skor, underkläder, strumpbyxor om vartannat. Överallt.

Jag gör det ju i förebyggande syfte. Jag tänkte ju att jag skulle bestämma morgonkvällens outfit redan nu.
Men jag vet hur det blir; i allt detta kaos slarvar jag bort alla saker jag sedan tänker ut att jag ska ha på mig.
Alla 10 000 olika svarta plagg gör det helt omöjligt att hitta rätt svart plagg i röran.

Svart, ja. Jag är så himla svart. Svart, svart, svart.
Idag skulle en treåring välja färg på en anteckningsbok åt mig på jobbet.
-Svart, för det är Johannas älsklingsfärg.

Japp. Sssssvaaaaaaarrrrrrrrt.
Men jag sitter faktiskt i skrivande stund iklädd någonting beiget.
[beeeeeeeeescht], tänker ni?

Nä, [bäääääääääscht] kan jag då informera er om att det är.
På den renaste värmländskan.



Spotify här.

Aller...zZz...gi.

Jag har varit sugen på en stor fet hamburgare hur länge som helst. O idag slog jag till - Maxmiddag.
Hemmakväll, med ro i både kropp o själ. Jag vet nämligen att jag kommer ha världens roligaste lördagskväll den här helgen. Då kan jag slappna av i att inte göra ett dugg vettigt en trött fredagskväll.

Ja, trött är bara förnamnet. Jag tog en allergitablett igår när jag gick o la mig.
Hade glömt hur ovärt det är. Jag får inte lika mycket allergisymptom. MEN, jag blir så olidligt trött.
Liksom sjukligt trött. Känns som kroppen bara vill lägga av. Ståendes, gåendes, sjungandes, ja; när som helst.
Jag somnade, på fullt allvar, nästan i duschen imorse. Hade jag drunknat? Kanske. 
Jävla livsfarliga allergimedicin-skit.


Hej, vår!



Jag kan härmed intyga att våren är här, tillsammans med min 7 månader långa pollensäsong.
Underbar med solljus, varmare dagar, torr asfalt o det gröna som kommer fram.
Men klart att det ska vägas ner av röda, svullna o kliande ögon.
För att inte tala om det uppsvällda ansiktet all pollen medför.
Kli i pannan och rinn i ögonen. Deformerat ansikte o utsmetad mascara.

Men ja; Hej, vår!

Splittrad



Sånt här höjer vilken lång, seg o ganska jobbig dag, till skyarna hur snabbt som helst.
Ett videosamtal med min älskling. Jag blir så varm. Men alldeles saknig.

Förövrigt känner jag mig smått sönderstressad, och det har bara gått 3 dagar på den nya terminen.
3 nya kurser, 4 inlämningsuppgifter i varje. Det ger 12 inlämningsuppgifter och 3 tentor innan 27 maj.
Plus heltidsjobb. Jag får magsår enbart av tanken. Men det får gå. Som det går.

Jag har även tagit en del nödvändiga beslut. Men det gör att jag kan slappna av lite iallafall.
Jag kommer vara ledig hela maj. Eller ja, jag kommer inte jobba. Men plugga.
Sen får jag se hur sommaren kommer se ut. Men jag är inte orolig.

Nu är iallafall även flygbiljetter bokade och betalda till London-vistelsen i slutet av juni.
Jag blir så peppad att det pirrar i hela kroppen. Kommer bli grymt!

Ja, jösses vilket splittrat inlägg. Det ger en ganska bra bild av hur jag är just nu.
Splittrad.

Bok-krämpor



Jag lämnade tillbaks 100 kg böcker, men lånade 200 kg nya.
Jag kånkade så mycket på de där böckerna att jag har kramp i hela kroppen.
Kommer vakna med träningsvärk. Det känns liksom redan.
Sen kommer hjärnan få sin del av träningsvärken.

Ja, välkommen tre nya kurser då.

Hälsopedagogik - inte så kul.
Pedagogiskt arbete - kul.
Psykosocialt arbete - jättekul.


Kul inlägg.
Japp. Jajamensam. Yezzz.

Rekord!



Jag har använt stekpannan två gånger idag. TVÅ!
Det är söndagsrekord! Eller ja, rekord överhuvudtaget.

Jag vet inte vad det är för ryck jag fått.
Känns nästan lite obehagligt.


Sorg på halsduken

Jag sa till Sarah häromdagen att jag hade sorg på halsduken.
Vaddå för sorg? sa hon då.
Bara vanlig sorg. sa jag.

Den hamnade där för nästan två år sen, på en vårig parkbänk. En vårig, svart, ångestfylld parkbänk.
Varför tvättar du den inte? kanske ni tänker?

Det är inte utav några sorgliga, sentimentala eller psykstörda skäl, utan enbart för att jag inte tror att den kommer vara lika mjuk o gosig om jag tvättar den. Så jag hittade på ett sätt att knyta den, så sorgen inte syns. Efter gårdagens gråtfest på bion har det dock blivit svårare att dölja spåren.
Ska jag behöva gå me en sträv halsduk resten av våren?
Tipiskt.







Säg; omelett!


Söndagsbrunch hemma i sängen, ftw.

Igår var det middag hos fina Anna, med fint folk samlat.
Alla fina vänner + supergod mat o vin gjorde mig gott!

Sen gick vi på bio, o såg Hur många lingon finns det i världen?
Jag visste att jag skulle gilla den, men jag anade inte att jag skulle gråta mig igenom nästan hela filmen.
Anders delade ut gråtservetter som räddade mig.
Jag blir så otroligt berörd. För det där är verkligheten i alldeles för många fall. Männsikor som inte får chansen att utvecklas, som inte ses som fullvärdiga människor pågrund av ett handikapp. Nu vill jag bara ut o rädda alla fina människor från fula mallar och regler, låta människor leva och må bra, utvecklas o växa.

Filmen i sig var väl kanske inte av världsklass, men den berörde, och jag blir så varm av alla härliga människor. Bosse Östlin får mitt hjärta att slå lite fortare. Fina fina Bosse! ♥


Kärlek i sin renaste form



Den här bilden gör mig alldeles brännhet i hela kroppen.
Det är så mycket kärlek att jag nästan inte överlever.

Att han nuförtiden skriver på kontrakt om att alltid raka bort moppemuschen, o att han ringer mig från sin nya smartphone o diskuterar den senaste hit'en är ganska ofattbart. O underbart på sitt sätt.

Men att han fortfarande pussar mig helt frivilligt, kallar mig älskling, vill sitta nära o håller mig i handen såfort det finns chans, är en känsla det inte går att sätta ord på.

Det är det finaste som finns, och kärlek i sin renaste form.

Urban Cone

Igår var jag på Debaser Slussen med Sarah o hennes stora, härliga Aplace-familj.
Aplace-brodern Tim o hans Urban Cone stod för underhållningen på scenen, och det lät ungefär såhär fint.



Åhå...

...jag fick visst VG på sluttentan jag gjorde i måndags. O MVG som slutbetyg.
Jag har någon typ av hat-trick i MVG nu. Fast det är mer än 3 på raken.
Ibland är verkligheten inte så verklig.
Hurra för det!



Jag höll just på att kväva mig själv med mitt eget saliv. Sorgligt om det hade blivit så.
Vållande till egen död en fredagskväll, iklädd pyjamas, med chipspåsen på magen.

Men hon var iallafall duktig i skolan.

Sömnsvårigheter?

Förr hade jag stora sömnsvårigheter.
Jag kunde inte somna in, och jag fick alltid panik när mitt sovsällskap somnade innan mig.
Nuförtiden är jag så trött att jag inte ens minns att jag gick o la mig. Det är bara morgon, direkt.

Men på grund av mina tidigare sömnsvårigheter har jag provat många grejer för att kunna somna.
Här är några tips för er nattpigga därute.

-spikmatta dig till sömns.
-lägg dig åt andra hållet i sägen. Pippi-style is the shit.
-ta på dig kläder.
-lägg dig täcket med en filt.
-blunda o visualisera att du ska ta en tupplur mitt på dagen.
-blunda o visualisera att du är någonstans där du inte får somna.
-sätt på tvn, med lågt ljud. Låtsas att du måste titta, men vägra.

Alla tips går väl egentligen ut på att få känslan av att jag inte får/ska/borde sova. För då vill jag sova.
Jag är en sucker för omvänd psykologi.


Hemmafredag. Igen.
Ja, jag börjar bli gammal. Det är nog så.

Will you marry me, Florence?



Jag vill se ut som Florence Welch.
Alternativt gifta mig med henne.

Min plan att jobba på min (förhoppningsvis framträdande) bisexualitet fortgår.
Men utvecklas inte speciellt mycket, tyvärr.

Men sådana här kvinnor hjälper mig lite på vägen i alla fall.


Ssshhhhhhh!

Det här med vikt är ju något som hetsar en från alla håll o kanter.
Speciellt nu i vårtider, när sommaren börjar kännas på riktigt.

Hur blir man fit till sommaren?
Hur många kilo kan man gå ner på en vecka?
Hur kommer man i en storlek mindre jeans?
Vem har gått upp i vikt? Hur mycket fulare är denna person?
Hur mycket snyggare är den som gått ner i vikt?
Hur mycket lyckligare blir man när man är smal?
Vad måste man göra för att förbränna middagen?
Vad ska man förbjuda sig själv att äta för att gå ner så snabbt som möjligt?


Kan inte alla bara vara TYYYYYYYSTAAAAAAA?

Ssshhhhhhhhh!

Håll käften o låt alla ta ansvar för sig själva.
Jävla hets.

Fingrar i öronen; Trall-la-la-la-laaaa!


Inverted penis

Ord som fastnar. Det har jag ju skrivit om förut tror jag?
Att jag får ett ord i huvdet som bara kommer upp, om o om igen, utan sammanhang.
Det kan vara vad som helst. Senast var det en gammal klassiker; Järpenge. Min granne.
Jag tänker Jär-penge, och Järp-enge. Tack vare Jenny. Tack, Jenny!

Nu till det jobbiga. Det hemska.
Dagens klingande ord är....inverted penis.
Ja, det är sant.
O helt sjukt.

Jag tittar ju som sagt på Big Brother. O varje dag kl 23 (direkt efter BB) visas någon typ av plastikoperationsprogram på 11an. Det är helt sjukt, har sett något avsnitt av misstag.
Igår, direkt efter BB, fick jag för mig att slå mitt Mahjong-high score.
Jag lät tvn vara på, o sen körde jag på i Mahjong-dimman.
106 330 p. Rekord!

Vad jag inte märkte, förrens det var försent, var att jag samtidigt blev hjärntvättad med orden inverted penis.
Förmodligen sa han det 150 gånger till mitt undermedvetna, för bara under den extremt korta stund efter att jag blivit medveten om vad som försiggick på tv, sa han det säkert 20 gånger. Klick! Tv, aaaaaav!
Inverted penis hit, inverted penis dit.
Inverted penis you, inverted penis me.
Inverted penis in, inverted penis out.

Fy fan.
Jag är ju vanligtvis en google-missbrukare, men ingenting i världen kan få mig att googla på just det ordet.
I   N   G   E   N   T   I   N   G.

Dagens snabbaste

Dagens snabbaste 30 minuter är alltid min rast på jobbet.
Dagens snabbaste 3 timmar, var kvällens tenta.

Jag hade ställt fram en uppiggande kopp kaffe, med 3 extrakoppar i kannan, så jag skulle hålla fokus.
Nu ser koppen ut såhär, 3 timmar senare;


O helt orörd. Jag hann inte ens dricka kaffe. Det har alltså dunstat.

Jag fick som vanligt hjärtklappning o hjärnstillestånd när jag hade öppnat tentan o läst frågorna/uppgifterna.
3 timmar. Skriv för i helvete! O jag skrev. Oavbrutet i 3 timmar.

I den första uppgiften skulle jag hitta på en person, och beskriva dennes utveckling efter valfri utvecklingsteori. Alltså, hitta på? Det är bara min starka grej när det gäller mig själv o mitt eget liv.
Att hitta på en hel person, och hur denna utvecklas kändes ju helt omöjligt.
Jag kommer drömma om den där jäkla Hilda i min fallbeskrivning.
Jag får ju dåligt samvete. Stackars barn.

Resten av frågorna var ungefär lika förvirrande.
Men sist det kändes såhär fick jag ju MVG, så jag får väl inte hänga läpp än.
Den som lever får se.

Jaha, så nu är klockan alltså redan 20.30?
Vilket skämt. Får alltså bli glassmiddag ikväll.


Nom nom nom!



Jag är förmodligen den enda som firar mig själv med en
burk rökta musslor när jag tycker att jag gjort bra ifrån mig.

Tentan i fredags gick tydligen kalasbra, o resulterade i ännu ett MVG.
Inser att den här bloggen börjar bli lite skrytig - men, fan vad nöjd jag är.
Att jag överhuvudtaget fixar två heltider samtidigt, o sen lyckas med MVG.

Tänkte hoppa rakt på den andra tentan (som nu kommit in) redan ikväll,
men insåg att hjärnan är potatismos efter en lång måndag.
Får bli imorgon.

Nu ska jag äta musslor.
Nom nom nom.


Noah And The Whale - Rocks And Daggers

Noah And The Whale och Paris.
Jag ser till att somna med ett leende ändå.
Godnatt.


Spotify här.

Skitdag. Punkt.

Dagens bästa: mitt nya high score i Mahjong.



Jag saknar min mamma så jag nästan dör lite.

Skitdag, försvinn.


I. D. I. O. T.

Jävla, jävla, jävla, jävla, jävla, jäääääävla idiot!
Jag har peppat mig själv hela helgen för den där jävla skrivningen. Jag har planerat hela min dag efter den.
Nej, HELA MIN JÄVLA HELG! O idag har jag druckit kaffe, sovit middag och bestämt ett klockslag för att starta. Kl 16 skulle det ske.

Vad händer då? Jo, satkärringen har inte lagt ut tentan så den finns tillgänglig för mig!
Vilket jävla magplask.
Detta innebär att jag måste göra den när jag kommer hem trött efter en 8 timmars arbetsdag.

Det här var typ det värsta som skulle kunna hända idag.
Jävla, jävla, jävla, jävla kärring.

Jag kan lova att ingen varken vill träffa mig, eller prata med mig, idag.
Stay away. Jag är så arg att det kliar i kroppen, o jag vill bara skrika rakt ut.
Jag är ha-sönder-saker-arg. Det var längesen jag var det.

Lördag!



Vila, vila, vila. Det är vad den här dagen har innehållit.
Jag vilar efter tentan igår, o vilan inför tentan imorgon.

Jag sov fantastiskt länge. Segade runt hemma, o tog sedan på mig vårjackan o drog ut på stan för några ärenden. Jag promenerade genom Gamla Stan o satte mig på kajkanten o drack kaffe i vårsolen.
När jag satt där o njöt i min sköna ensamhet kom det en kille o sa "Jag sätter mig här, så slipper jag se så ensam ut, o det är ju alltid roligare att vara två!" med ett stort leende. "Jag väntar på en kompis!"
"Ja, men jag gillar i o för sig att vara ensam..." väste jag fram irriterat.
Men killen satt där han satt. Jag sa till mig själv på skarpen att jag borde ge honom en chans.
Så jag gillade läget. O vi pratade. I säkert en timme, om allt möjligt.
Ibland ska man inte vara så dissig. Det måste jag lära mig.

Sen blev längtan efter min Sarah för stor, så jag gick vidare till BrunoGallerian o bestämde en fikadejt.
Snurrade runt en stund på Götgatspuckeln tills gulligullan slutade jobbet.
Underbara lördag.

Sen åkte jag hem, gick in på Konsum o köpte......håll i er.....apelsiner!
O nu sitter jag här med mina apelsiner och en kopp te, redo för film i sängen.

Googlade just "apelsin + hjärnceller", men fick inte de resultat jag ville ha.
Jag ska sluta noja inför tentan imorgon.
Nu. Nyss.


Låtsasränta

Igår fick jag frispel på jobbet o bestämde mig för att hacka bort vinterskiten från gården.
Jag fick tag på en stor skyffel o började frenetiskt hugga, banka o skotta bort solid is och snö som en galning.
Jag höll på ett bra tag. Min vårhets fick mig att glömma trötta muskler och smärta.

Men det känns idag, kan jag ju berätta. Hela överkroppen värker. Jag kan inte ens ta ett djupt andetag utan att det känns som att någon hugger sönder min rygg med en slö matkniv. Hosta ska jag inte ens tala om.
O jag kan inte lyfta armar eller händer utan att det känns som att axlarna ska gå sönder. 
Hela min överkropp känns som ett färskt, smärtande blåmärke.
Det märks att jag inte använt en muskel på flera månader.
Jag borde verkligen börja träna igen. Verkligen.

Jag lyckades förresten med en grej jag brukar försöka med lite då o då. Gömma pengar.
Jag fick en 500-lapp av pappa i julklapp, o jag lät den ligga kvar i kuvertet.
Så att jag skulle glömma att den låg där, o sedan bli jätteglad för 500ingen. Igen.
O det blev jag nu när jag hittade den. Jätteglad till o med.
Känns som jag fått 1000 kronor nu ju.

Jag kanske gömmer den igen.
Riktigt bra låtsasränta ju.


ÅH, NEJ!

Det var vad jag tänkte när jag öppnade tenta-mappen på nätet.
Först skrev jag ingenting. Sen insåg jag att det nog var bästa att skriva.
Den är öppen i 3 timmar. O jag har tänkt, och skrivit, ihjäl mig.

O det leder mig in på att äta ihjäl sig.
Det är vad jag ska göra nu.
Chips OCH godis.

Den här vintern får en ju att tro att sommaren bara är ett påhitt.
Så skitsamma.


En liten parantes bara...

...ytterligare två MVG.
Jag är så jävla nöjd.


Dancing with myself

Jag tog en värdelös tur på Myrorna innan åkte hem, via godishyllan på Ica.
Fredag, alltså.

Jag byter om till mysbyxor, bränner BHn, slänger på den här gamla dängan o dansar fuldans tills jag blir alldeles röd om kinderna. Sen är det dags att göra en utav de två skrivningarna.
En fredagskväll, alltså.

Jag gjorde en deal med mig själv på vägen hem från jobbet.
Jag ska göra en skrivning ikväll, annars måste jag gå upp klockan 7 imorgon. SJU.
Jag är sträng emot mig själv. Men det är det enda som funkar. Förhoppningsvis.


The Crookes - Godless Girl


Spotify här.

Snart halvvägs!

Jag är så trött, så trött. Det slutar inte.
O snö? Vad är det för skämt? Jag orkar inte.

Men jag är ändå glad. Fick MVG på båda uppgifterna jag hetslämnade in förra veckan!
Jag lyckas liksom ganska bra, på något underligt sätt.

Nu är det bara två tentor som ska fixas också.
Sen är det en liten liten paus, innan nästa termin startar.
Snart hälften avklarat alltså. Yay!



Spotify här.

Gaaaaalen!


Jag håller på att bli galen.


Jag vrålade just "JAG ORKAR INTEEEEEEEEEE!" rakt ut i luften, från ingenstans.
Håller jag på att tappa förståndet? Håller bägaren på att rinna över?
Två tentor innan måndag. Det vill säga, två tentor för mycket.
Tack och adjö.


Hipp, hipp, hurra!


Hurra för alla fantastiska kvinnor!


Pling-plong!



Precis så lät det när polletten trillade ner under min vårpromenad, när jag passerade en bänk.
Anledningen till mitt depp/ångest/surjävel-humör blev självklar. Det är våren.
Hur jävla sorgligt det än är, så är det vårens fel. Årstiden. Mars. April.
Mina två senaste vårar har satt sina spår, kan man säga.

Sol som värmer ansiktet, snö som smälter, torr asfalt, blå himmel, o ångest.
Tur att jag bestämmer över min hjärna nuförtiden då.
Japp. Yes. Jorå. Tur.

Spoon - I Turn My Camera On


Spotify här.

Shopaholic!

Jag har stora problemas.
Såfort jag tycker lite synd om mig själv, resulterar det i shopping.
O vi snackar inte fjuttiga hårsnoddar eller nagellack här. Nej, nej.
Är det synd om mig ska jag fan få fina saker! Det är så jag resonerar.
Det kallas shopaholic, va? Trösta sig med shopping?
Hur som  helst är det precis vad jag gör.

O ja, nu är jag lite gladare.
Lite snyggare.
O mycket längre.



Öppet köp, okeeej??


Lucida drömmar

Åh, vad jag hatar att mina drömmar påverkar mig så extremt mycket.
Jag tänker inte gå in på vad, eller vem, jag drömde om inatt. Men hela den här dagen är påverkad av den där satans drömmen. Det finns saker som fortsätter att förfölja mig, efter alldeles för lång tid. Orimligt lång tid.
Jag förstår visserligen varför jag drömde som jag gjorde inatt. Det var nämligen det sista jag tänkte innan jag somnade in "Åh nej, nu kommer jag drömma om det här...". O så blev det.

Jag har berättat det förut, men jag drömmer så galet mycket mardrömmar. Rena skräckdrömmar, och drömmar som gör känslomässigt ont i mig. Jag har till exempel drömt att jag tappar tänderna så ofta, att jag nu kan säga till mig själv att det bara är en dröm, i drömmen. Jag har börjat kunna göra det i större utsträckning nu. Lugna mig själv, och ibland påverka händelseförloppet.
De kallas tydligen för lucida drömmar.
Tyvärr händer inte det här varje natt.

"En särskild typ av drömmar är lucida drömmar (även känt som klardrömmar). När man drömmer en lucid dröm är man medveten om att man drömmer. Man kan också påverka händelseförloppet i större eller mindre grad. Lucida drömmar är mycket ovanligare än den vanliga typen av drömmar som alla människor drömmer varje natt. Man kan träna upp sin förmåga att få lucida drömmar, så att man kan få ett par tre lucida drömmar i veckan, men man kommer fortfarande drömma vanliga drömmar som vanligt (även om man oftare minns dem än vad "vanliga" människor gör). Det talas om att folk som får klardrömmar har stor hjärnkapacitet."

Jag gillar det där sista, om hjärnkapaciteten.



Söndags-musik


Spotify här.

Wow wow wow!



Way Out West
förra året var 2010 höjdpunkt. O jag tror att det kommer blir sjukt bra i år också.
Jag måste köpa en biljett snart. Jag har en känsla av att de sitter o smider planer på någor riktigt stort, som de kommer släppa lite närmre sommaren, som gör att alla biljetter kommer sälja slut på nolltid.
Bob Dylan? Något/någon kommer det att bli. Jag känner det på mig.
Men jag vet inte om man ska lita på min intution eller ej.

Jag drömde häromnatten att jag var inne i en bajamaja som välte. Sjukt vidrig dröm, o nu kommer jag aldrig mer våga gå in i en sådan. Tur att de har toa-vagnar på Way Out West.
Blir nog inge mer festival än så för mig i år.


Lite från Way Out West förra året.


Två glada på Berns!


Hurts på Berns var överraskande bra. Det var många hardcore-fans. O vi.
Men det var toppen, o min energinivå börjar sakta stiga. Tack, Anders!
Synd bara att jag ska suga ut allt imorgon, när jag ska ha pluggdag.
Men först är det lördagsnatt med film i sängen.
Det är så det ska vara på helgen.



Solig solskenspromenad med solstrålar!






Idag blev det  en solig, o lite vårig, promenad runt Årstaviken med Sarah o Malin.
Underbart väder, minus blåst. Sen blev det långlunch på Vurma. Underbart.
Underbara lördag, helt enkelt.

Malin var nyss hemkommen från Paris, o hennes berättelser gjorde att min Paris-pepp har 
tagit ohälsosamma proportioner. Jag mår fysiskt illa av att inte vara i Paris. Nu. Nyss.

Hon berättade om utekvällar, fantastiska män, sena nätter, shopping,
små hål i väggen där man pausar sin shopping med vin o ost.

Jag sa till Jenny, för inte så längesen, att jag har fått en vision av att min dröm-man
och perfect match finns i just Paris. Nu är jag övertygad. Det måste vara så.
Så nu ska jag dit. Snarast. 


Spotify här.


Fredag!

Jag vet inte om jag någonsin varit så glad över att det är helg.
Min energinivå bara sjunker o sjunker. Därför ska jag enbart sova o äta den här helgen.

Ett litet undantag för imorgon då gulle-Anders erbjöd mig en gratis energiboost i form av Hurts på Berns.
Livemusik livar upp mig i de flesta lägen. Hoppas de levererar, gossarna.
Senast jag såg dom var jag skeptisk. Men Anders påstår att de berodde på min trasiga strumpbyxor, som jag gick o nojade o klagade på hela kvällen. Jag råkade dra upp dem lite hastigt, o ritsch-ratsch-filibombomba, så var det ett hål. Sen var det två. O när jag kom hem såg jag ut såhär. Classy.
Jeeeevla H&M.



Fråga mig inte hur det gick till. Tur att jag hade kläder att täcka över det värsta med.

"Det gör inget, vi är ju på Söder" fick jag till svar.
Vaddå? White-trash'ens högkvarter? Slampornas favorithäng?
Jag förstod inte.


Nu ska jag hem o fredagsmysa med Sarah.
FREDAG!

The National, Cirkus 1/3 -11


 



Innan jag går o lägger mig måste jag få detta ur mitt system.
Jag fick i sista sekund en biljett till The National i tisdags. 'Underbart!' var min enda tanke.
Nu i efterhand är min enda tanke 'Livsavgörande!'

Det var en helt fantastisk spelning. Det finns inte ord som räcker till. Jag känner mig helt utmattad av att ens försöka formulera något, som inte ens skulle vara i närheten av att beskriva spelningen o min känsla.
Låt efter låt gav de allt. Favorit på favorit. O en Matt Berninger som klättrade runt hela Cirkus.
Det hela avslutades med en opluggad version av Vanderlyle Crybaby Geeks, tillsammans med hela publiken.
H   A   L   L   E   L   U   J   A   H   !!!



Ostabilt

Min moster la ut det här klippet på Facebook nyss.
Först fick jag hjärtstillestånd. Sen började jag nästan att grina.
Sen skrattade jag nästan ihjäl mig. Ostabil?
Ost-abil.
Ha!


...

...jag orkar inte. Jag orkar verkligen inte.
Jag minns inte när jag var såhär energitömd senast.
Det finns så mycket jag vill berätta o skriva om. Men jag orkar inte.
Det finns så mycket jag borde o måste göra. Men jag orkar inte.
Det finns så mycket jag vill göra. Men jag orkar inte.

Jag orkar bara inte.

Jag hoppas att det är övergående.
Helgen får lov att råda bot på det här.

RSS 2.0