Sleep Cycle
Jag vet inte vad det är...men jag är dödligt trött.
I Degerfors höll jag på att somna ståendes hela dagarna igenom.
Är det någon allvarlig sjukdom? Är jag döende?
Tack vare min (sjukt pålitliga ??) app Sleep Cycle fick jag det svart på vitt.
En vanlig natt;
I natt;
Fullt ös, medvetslös?
A mess in a mess
Här sitter jag i röran. Ännu mer rörig inuti, än det som finns runt omkring mig.
Det var längesedan jag kände mig såhär upp-och-ner-vänd. Antar att det är resfebern som kommit smygande, i kombination med att jag har alldeles för mycket att göra. Jag reagerar som vanligt med apati.
Imorgon åker jag till Degerfors. Jag vet inte hur det ska gå.
Först mys. Sedan avsked.
En sak i taget.
Separationsångest
Vissa dagar gillar jag mitt lilla skyffe lite mer.
Det är väl min gamla hederliga separationsångest.
O i helgen blir det mer av den varan - säga hejdå till mamma o Cessan.
Rough stuff.
Packad?
Att packa är inte min starka sida har jag smärtsamt fått erfara under årens lopp.
Jag skapar en total oreda när jag försöker leta fram det jag tror att jag vill ha med mig. I denna oreda kommer allt, som jag egentligen ville ha, bort. Jag river ännu mer i oredan för att hitta. Då hittar jag sådan jag inte har använt på länge. Jag tänker "Hmm - den här gamla godingen kanske skulle få göra comeback...". Jag packar ner dessa kläder, o annat som jag i ren panik sliter ner i väskan. Jag åker till mitt resmål. Packar upp väskan, o inser att jag inte vill ha någonting utav det jag packat ner.
Fail.
Jag vill ha med mig ALLT. För att helgardera mig. Men man måste vara hård mot sig själv o sålla.
Men det är just denna sållning jag är så galet dålig på. Fy fan.
Men imorgon drar jag till Göteborg för 3 dagars Way Out West!
Jag har en god känsla för helgen.
I värsta packnings-fall får jag köra kroppsmålning, som låg på tapeten redan under förra årets Way Out West. Sarah, är du med mig?
