Ångest
Jag såg precis slutet av en dokumentär på 2an.
Det var en kvinna som for till Frankrike som 19åring o blev smittad av HIV. Hon berättade inget för någon, o bromsmedicinerna tog bort alla sjukdomssymptom. Så hon fortsatte sitt liv utan att berätta för någon, låtsades som ingenting, o skaffade sig man o barn. Sen uppdagades det, o hon förlorade allt. Allt.
Vilken jävla ångest.
Jag är så himla bra på att absorbera andras ångest. Sådant jag läser om, hör om, ser på tv eller film.
När jag såg filmen "Apan", alstrade jag så mycket ångest att jag fick andningssvårigheter.
Min egen ångest är jag däremot bra på att skjuta bort, eller göra mig av med på andra,
ibland inte så konstruktiva, sätt. O ibland bara exploderar jag.
Pang.
Det var en kvinna som for till Frankrike som 19åring o blev smittad av HIV. Hon berättade inget för någon, o bromsmedicinerna tog bort alla sjukdomssymptom. Så hon fortsatte sitt liv utan att berätta för någon, låtsades som ingenting, o skaffade sig man o barn. Sen uppdagades det, o hon förlorade allt. Allt.
Vilken jävla ångest.
Jag är så himla bra på att absorbera andras ångest. Sådant jag läser om, hör om, ser på tv eller film.
När jag såg filmen "Apan", alstrade jag så mycket ångest att jag fick andningssvårigheter.
Min egen ångest är jag däremot bra på att skjuta bort, eller göra mig av med på andra,
ibland inte så konstruktiva, sätt. O ibland bara exploderar jag.
Pang.
Kommentarer
Trackback
