JKN

Jag är hemskt ledsen, men jag tror att bloggtorkan är ett faktum.
Jag känner mig väldigt oinspirerad till att dela med mig.

Jag läser massor av bloggar varje dag, o endel vet jag inte ens varför jag fortsätter att läsa. Jag har på något sätt glidit in där, o sen är jag för nyfiken för att inte gå in igen. Människor förundrar mig. Beteenden. Andras världar. Det är därför jag älskar dokusåpor, hur mycket skit de än är. Ok, inte Kungarna av Tylösand. Det var FÖR läskigt. Jag fick ingen sympati eller förståelse för någon utav deltagarna.
Det var bara drägg o äckel, rakt igenom.

Jag läser endel bloggar som faktiskt är bra o intressanta. O jag läser mina fina vänners bloggar.
Men jag läser också bloggar där man ständigt lägger ut bilder. Mest på sig själv. Man vill visa sitt liv i bilder, eller något sådant? Jag förstår inte riktigt, men det är peace-tecken o inövade posér. Uppspärrade ögon, o bästa vinkeln med webcam'en. Såhär ser jag ut idag. Såhär ser jag ut utan smink. Såhär ser jag ut när jag vaknar. Såhär ser jag ut i det jag shoppade idag. Såhär ser jag ut när jag har ätit kvällsmat.

Men aldrig Såhär ser jag ut när jag bajsar. Såhär ser jag ut när jag grinar. Såhär ser jag ut när jag petar i näsan. Såhär ser ut när jag faktiskt är osminkad, alltså utan foundation o rough.
Jag blir lite besviken.

Jag tycker bilder är kul, det kan jag inte förneka. O det tycker ni med, för det har jag sett på statistiken.
Jag kanske ska börja lägga ut mer bilder? Mer peace-tecken åt folket?
Nej, I'll do it my way. Mer bilder bara.

Så får det nog bli - så får vi se vad det blir av det.
Det jag bestämmer, blir det ibland inte så mycket med sen.