Jobberi, jobbera.

Jag har blivit pengagalen. Det är ingen tvekan om saken längre.
Först tänkte jag att jag kanske kommer att bli det. Sen tänkte jag att jag nog är det.
Nu vet jag. Jag är det.

För den här veckan blev inte alls som jag tänkt mig. Jag hade tänkt att jag skulle vara ledig o hinna plugga in hur mycket som helst innan jag börjar jobba heltid nästa vecka. Ha en massa läst o skrivet redan. Jättevärt!
Men det blir aldrig som jag tänk mig. Jag har istället jobbat. O ska jobba imorgon med.

O sömnen är det ingenting med heller. Jag är sov-störd. Vaknade med ett ryck när jag hade sovit i en halvtimme i natt - jag trodde att jag hade försovit mig. Jag sprang förvirrat upp till badrummet, lyfte på lite random saker i ren sömndruckenhet/panik, tog handduken o gick sedan tillbaks till sängen. Hade jag hört mobilen ringa? På riktigt? Eller på låtsas? Jag tittade på mobilen o insåg att klockan bara var 01.30. Pulsen sjönk sakta, o jag insåg att jag hade flera timmars sömn kvar. Men lite för lite, för att inte bli stressad över att jag måste somna om. Sen låg jag där o vred mig. Med fötterna på huvudkudden.

Men på fredag ska jag vara minsann vara ledig. Då ska jag träffa två finingar, som jag längtat efter alldeles för länge nu. En i vanlig storlek, o en jättemini. Inget jobb i världen kan stoppa mig!

O ikväll ska jag unna mig en soppmiddag med våfflor, tillsammans med två av de bästa!
Whoopedi-whoop!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0