Döende?
Jag funderar på om jag (som aspirant till ordförandeposten i Hypokondriföreningen) har något fel i mitt huvud. I hjärnan alltså. För jag vet inte vad som händer med mig.
Jag slår i saker, går in i grejer o människor. Tappar balansen, tappar minnet. Får konstiga attacker då jag ser att människor pratar med mig, de rör på munnen, men jag förstår inte vad de säger. Jag försöker, men förstår inte. Jag hinner tänka att jag är döende, o hinner avstyra en panikångestattack precis innan det är kört.
Är det är sådant man verkligen ska kolla upp, eller ska jag ignorera det, som med allt annat?
Inatt drömde jag om Håkan Hellström.
Vi var på Stora Valla (Degerfors IFs hemmaarena). Han jobbade i kiosken, var hög som ett hus, o skrek att han var tvungen att äta mellanmål, så jag gav honom en Banana Skid. Han blev jätteglad o tyckte att det var skitgott, så vi gick tillsammans för att köpa fler på Prix. Underbara Håkan.
Sen vaknade jag.
Stel som en pinne i hela överkroppen efter Jukari'n igår, o alldeles för trött.
Men jag väntade på bussen med solen i ögonen o Phoenix i lurarna, o livet kändes liksom lite underbart.
Spotify här.
