JKN

Jag tycker att det känns så himla fint o duktigt att ha en purjolök i matkassen. Det känns som att man är en duktig människa, som faktiskt har tänkt till, o ska laga riktig mat. Som en liten jag-är-duktig-flagga.

Jag köper nästan bara purjolök när jag ska göra paj. Den gamla vanliga pajen.
För jag lagar knappt någon mat. Det är alldeles för krångligt o osmidigt i mitt lilla "kök".
Men det betyder ju inte att jag inte äter, kanske jag får lov att förtydliga.
Det betyder bara att det blir jävligt dyrt. O inte så hälsosamt alla gånger.
Jag har iallafall konstaterat att jag kommer dö en salt-relaterad död.

Men jag tycker inte att det är speciellt kul att laga mat ensam heller. Eller att äta ensam. Trååååkigt!
Jag saknar tider då det stektes, kokades, ungnsbakades i ett stort kök, med finfint sällskap.
Då var det minsann mycket trevligt med middag. Nu är det bara ett nödvändigt ont.

Tur att mina fina vänner, med stora kök, styr upp laga-middag-kvällar lite då o då.
Annars hade jag nog gett upp matlagning helt o hållet, inom en snar framtid.

 

Mitt lilla kök.