JKN

Jag har funderat lite på det här med bloggande.
Jag använder mig ju inte av smileys, "hihi", *ler* eller någon typ av förtydligande saker.
Men jag använder mig ibland av ironi, sarkasm o överdrivenhet. Men den får man förstå på egen hand.
Jag har ju ingen aning om vem som läser min blogg, förutom ett par stycken.
O de vet precis vem, o hur, jag är. På riktigt, liksom.
Även om mamma någon gång sa något om att hon "ibland undrar hur det står till"...

Personer som inte känner mig kanske inte förstår ett dugg, o tycker jag är konstig, elak eller dum i huvudet.
Må så vara. Jag bryr mig ändå bara om de som redan står mig nära. O de förstår. Det vet jag.

Så jag kör på!
Tut-tuuuut.