JKN

Idag luktade det köttfärs på tunnelbanan. Helt galet äckligt.

När jag var liten, hade min morfar alltid en eller två skuttande kossor i en jättefin hage.
De hette alltid något i stil med Rosa. O sen Rosa II. Rosa III, Rosa IV. Och så vidare.
Ni förstår nog vad som var i görningen?
En gång om året var Rosa försvunnen. Vi åkte till morfar, hela släkten.
Det var full aktivitet i köket. Yxor, knivar, olika högar med olika köttbitar, senor o fettslamsor.
Det jag minns starkast var Rosas huvud som låg i en övertäckt skottkärra på gården. O levrat blod.
Jag trodde det var blodiglar. Jag klarar inte av levrat blod.

Det är inget direkt negativt minne, det var bara så det var.
Jätteäckligt o jättesorgligt, men det var bara så det var.
Men kött-lukt är bland det äckligaste jag vet.

Jag är inte vegetarian, men jag äter inte speciellt mycket kött.
Jag tycker att alla ska försöka dra ner på sitt köttätande. Eller iallafall tänka på vart köttet kommer ifrån.
Jag önskar att morfar hade kvar sina lyckliga Rosa-kossor nu också.
Men nuförtiden blir det bara små glada får-fioler därifrån.

Hmm, nu känner jag i o för sig att vegetarian inte ligger så långt bort.
Men jag kan tyvärr inte börja kalla mig vegetarian, o officiellt förbjuda mig att äta kött.
För DÅ vill jag äta kött. Det är så jag funkar. Det kan inte kan få, det vill jag ha.
I alla situationer i livet.

Så jag låtsas att jag får äta vad jag vill, o sen förbjuder jag mig i den enskilda situationen.
Lura mig själv, det är något jag bra på.