JKN

Jag kan ju lätt konstatera att jag har missuppfattat serien Blomstertid, å det grövsta. 
Jag missade den när den gick på tv, men har hört att den ska vara bra o jag tänkte;
pajasen Peter Magnusson = roligt.

Men jag har bara gråtit hela kvällen. Jag plöjde alla avsnitt efter varandra, o grät o grät.
Det är bland det bästa jag någonsin sett. Känns det som just nu iallafall.

Vet inte om det är all ångest jag alstrat, alla tårar, eller chips- o glassmiddagen som gör det;
men nu mår jag illa. Jag känner mig sjösjuk, o vill ha en hand på min panna.




Spotify här.