Chi-Chi, Mon mon mon mon mon Chi-chi!
En gång höll Stefan upp sin tumme, av någon oväsentlig anledning. Då stoppade jag in den i hans mun.
I samma stund kom jag på hur kul jag tyckte det var med Mon Chi-chi's.
Så jag stoppade in tummen i hans öra. Det var jättekul, o jag gjorde det flera gånger.
Jag är lättroad, ibland. O Stefan är för snäll. Ibland.
Stackars Mon Chi-chi. Du får bo hos mig.
We aren't fools to fall in love, but let 'coupledom' die. Ban marriage!
Det liksom spritter i benen, redan!
Det har snöat hela vintern, o jag känner med det.
Femtiotalsparty!
Åh, det kommer krylla av små Mad Men-gullungar imorgon.
Fint!
Nu lyssnar jag på Kite här hemma, o tänker lite på att jag missar spelningen, i skrivande stund.
Så jag lyssnar här hemma istället, o hoppas att spelningen är skit, eller inställd.
Så himla fint.
Frankrike in my mind
Det började med att jag åt en jättegod choklad-croissant från Petit France, innan jag gick från jobbet.
Sen gick jag förbi Franska skolans skolgård, extra sakta, för att njuta av det franska språket.
Det var då monologen, på fransk rappakalja, började i mitt huvud.
Jag hade solen i ögonen, o sparkade grus på torr asfalt.
Jag kisade så mycket jag kunde o inbillade mig att jag drog fram på gatorna i Paris.
O jag lyssnade på Dansbanan. Om o om igen, på högsta volym.
Detektivbyråns musik får mig alltid att känna mig som Amelie från Montmartre.
Jag var oförskämt glad för ingenting.
Sniff & moff
Med mera. Det är ju skadligt ju.
"Sniffning under längre tid kan ge hjärnskador och annan psykisk avtrubbning. Sniffaren tappar den psykiska kontrollen och det är inte ovanligt att uppleva hallucinationer med syn och hörselförvrängningar."
Men åh, vad gott det luktar.
O varför gillar jag att äta så mycket skräpmat? O godis, o chips, o ostbågar, o kakor o glass?
Med mera. Det är ju ohälsosamt ju.
"För mycket socker i kosten gör att kroppen förbrukar vissa vitaminer, till exempel viktiga B-vitaminer och antioxidanter. För mycket socker gör även att mängder av hormonet insulin frigörs, vilket gör oss feta samtidigt som det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2."
Men åh, vad gott det smakar.
Min kväll har bestått av en massa olika nagellack, en hel del nagellackborttagningsmedel, godis o glass.
Jag misstänker att jag kanske i grund o botten är självdestruktiv, rakt igenom.
Eller så saknar jag bara självkontroll, helt enkelt.
Sockerchock o berusad av ångor.
Dags att försöka sova, tror jag nog...
Jag ska bara rulla fram till tandborsten, o säga godnatt till de söta, men högljudda, rosa elefanterna som sjunger Rysslands nationalsång i 5 olika stämmor, samtidigt som de spelar Vänd-tia på mitt toalettgolv.
Projekt; Ta tillbaka musiken.
Projekt; Ta tillbaka musiken.
Med detta menar jag all musik jag slutat lyssna på, eller i alla fall undviker att lyssna på, av olika anledningar. Det är ju oftast på grund av att den är förknippad med en viss händelse, en viss person eller en viss känsla. Kan vara en jättedåligt känsla, eller en jättebra. Grejen är väl att jag försökt undvika box'en i magen jag får när jag lyssnar på den artisten/bandet/låten.
Men nu jäklar! Nu ska jag ta tillbaks dom!
Är det en dålig grej jag blir påmind om är det ju på tiden att jag tar tillbaks den jättefina musiken!
Är det en bra grej jag blir påmind om är det ju bara att fokusera på det bra o fina i minnet, o försöka skita i det som svider.
Sen kommer jag kanske spara en o annan till bra-att-ha-gråtlåtar.
Idag startar jag med att ta tillbaks Band Of Horses.
Fru Hattmakare?
Anders var inte imponerad av vare sig 3D eller av filmen, o Anna-Maja var rädd för Alice.
Jag däremot, tyckte den var toppen! O jag vill gifta mig med Hattmakaren.
+ 
= 
?Nu ska det sovas. Hoppas jag.
Godnatt!
Riverside, motherfucker!
Fortsätter det såhär, så kan jag redan nu tipsa om en 30-årspresent till nästa år.
Tror jag behöver en sånhär. O en riktigt stor baslåda. Eller vad det nu heter.
Control yourself, take only what you need from it.
Hur som helst kom jag just på att jag var väldigt nära på att slakta en av mina absoluta favoritlåtar genom att tänka;
"Åh, den här låten blir jag så himla glad av! Om jag har den som alarmsignal så blir jag ju glad på morgonen?"
No, no, no.
Ingen bra idé. Som tur var hann jag inse detta innan skadan var skedd. Jag vaknade i o för sig redan vid barn-sorlet, på albumversionen. Men kände att de första superpeppande tonerna snart skulle vara förstörda.
Så jag ändrade genast.
Kids med MGMT.
Jag blir så himla glad när jag tänker på den jättefina kvällen med bästa Åsa o Vendela, Popaganda -09.
Himlen öppnade sig, o regnet bara öste ner. Vi såg ut som dränkta katter. Som dansande dränkta katter.
Men lyckliga o glada dansande dränkta katter. Inte ens ett knarkigt gitarrsolo kunde sabba.
Underbart!
Det var även den kvällen vi träffade en tysk man som tyckte att vi såg ut som ett band. Eftersom vi inte var det, tyckte han att vi skulle starta ett. Ett electro-band.
Three Swedish Girls From A Gasolin Station, skulle vi tydligen heta.
Han påstod att vi skulle slå stort i Berlin. Han skulle fixa allt, vi skulle bara stå på scenen.
Jag på mic, Åsa på keyboard, o Vendela på trummor.
Vi skulle säkert ha varit asgrymma, o tagit Berlin med storm.
Eller så hade vi blivit inlåsta i en källare, o slutat som en snygg vår/sommarjacka åt Günter.
You'll never know.
Låt mig presentera...Rudolf von Ticki!
Degerfors är lika crazy som vanligt.
Cessan, a.k.a Rudolf von Ticki, håller låda o förundrar mig med kort-trick. Han ledde även allsången till Du Hast med Rammstein i köket. Vi provade med 3 olika stämmor.
Fint? Jag tycker att det är känslan som räknas, o den var grym.
Nu ska jag förhoppningsvis spela till mig en massage i poker.
Vinner jag får jag massage, vinner Cessan tar vi fram ostbågarna.
Man kan säga att det är en win-win-situation för mig.
Drar åt skogen!
O en massa fina loppisfynd.
Jag ska även försöka deal'a till mig en massage, o i alla fall EN sovmorgon.
Jag kommer väl förmodligen få lov att bli kallad Foffo eller något annat snyggt, läsa 100 kapitel i någon Sune-bok, spela upp Cessans Mario-konto några världar, spela samma kortspel om o om igen, kolla samma film om o om igen, lova sena gå-o-lägga-sig-tider (o sen ta skulden från morsan). Men det är det värt, minsann.
Massage o sovmorgon.
O min fina, fina familj!
Nu ska jag titta på Schulman Show. Tre av mina favoriter på samma gång. Alex Schulman, Maria Montazami o Gudrun Schyman! Det firar jag med yoghurt, branflakes o russin.
Sen är det natten.
Skita i det blå skåpet?
-Ska du inte komma till mig nu då?
-Men vaddå? Jag tycker du ska komma...
-VA?!
-Men vaddå?!
-Varför då?!
-Vilket skåp?!
-Har du skitit där?!
-Men vaddå, var har du ett blått skåp?
-Har JAG skitit i det blå skåpet?! När skulle jag ha gjort det?
Jo. Det har du förmodligen gjort, kille lille.
01.27
Jag vill vara trött. Jag vill sova. Men det går inte alls bra.
Jag tänker på sjukdomar. Jag har eventuellt en släng av bältros, cancer o hjärntumör.
Jag tänker på bio. Jag vill se Alice i Underlandet. Jag vill se Alice i Underlandet. Ja.
Jag tänker på språk. Jag vill lära mig typ 5 olika.
Jag tänker på pengar. Jag vill vinna massor, o bli rik.
Jag tänker på resor. Jag vill åka vart som helst. Men helst långt, långt bort.
Jag tänker på shopping. Jag vill byta ut hela min garderob.
Jag tänker på frisyrer. Jag borde klippa mig.
Så; jag botar min hypokondri, firar med att se Alice i Underlandet, vinner en massa pengar på de nya lotterna jag tar ut från Triss-vinstlotten jag bär runt på i plånboken, köper en helt ny o fantastiskt snygg garderob, packar ner allt i en stor resväska, reser jorden runt o stannar lagomt länge i olika länder för att hinna lära mig språket. O så klipper jag mig. Jättesnyggt. Typ snart.
Ok. Nu kan jag väl få sova?
Shine, and darkness will disappear!
Som den sanna pessimist jag är har jag redan börjat förbereda mig mentalt på snön o kylan som jag har hört ska komma på fredag. Det är ju förjävligt.
Även om jag, de senaste dagarna, tyckt att det varit lite väl provocerande fint väder.
Mina nyinköpta mormorskängor, som jag råkade komma hem med häromdagen, trippar jag nu omkring i här hemma. Jag kan inte bestämma om de är värda alla kulor de kostade. Jag känner mig lite som en blandning av Mary Poppins, Madicken, Pippi Långstrump o en mormor. Det är ju fint, men tillräckligt fint?
Min intuition säger mig att mormorskängan kommer att bli bra i vår. O jag behöver ju verkligen ett par nya skor. Det är ju känt sedan länge.
Men det som snurrar i mitt huvud är att jag kan få rätt mycket annat för dessa kulor. Exempelvis:
* 52 chipspåsar
* 11 biobesök
* 2 200 tuggummin
* 22 nagellack
* 16kg cola-ferraris/godis
* 13 par strumpbyxor
* 3 st superlyxmascaror
* 24 öl på krogen
* 70 öl på Systembolaget
* ca 5 ½ konserter
* nästan en hel festival...
Sweet Lord Jesus...jag tror att de endast får vara på här hemma, ett tag till iallafall...
Jag ska åka till sköna värmeland på fredag. O det innebär oftast loppis-shopping. Tänk om jag skulle hitta ett par fina, avlagda skor från en gammal mormor någonstans. Hade jag då betalat alla dessa pengar för detta par, så skulle jag personligen se till att jag omyndigförklaras, o låta alla mina tillgångar (va?, vilka?) skötas av någon annan. Vem som helst. O så skulle jag grina. O grina.
Men hur stor är chansen? Jag har ingen aning?
Idag blev jag kallad både bajskorv o prutt-johanna...till o med kisskorv. Men sägs det med tillräckligt mycket kärlek får man kalla mig för vad man vill.
Eller om det är en bra deal.
Yo te vi, yo te vi, yo te vi , yo te vi llorando? Si.
Men så kan det vara.
Njut av den här sålänge.
Det gör jag.
M.I.A
Igår kom det till min kännedom att M.I.A ska spela på Way Out West i år!
Det spelar ingen roll hur fattig jag än må vara; jag SKA på Way Out West det här året. Vilka ska hänka på?
Jag kommer dumpa årets PiP, även om jag har krypavstånd till mammas lägenhet. Det är inte värt det. Dom har ju hittills mest bokat en massa skit. Ledsen Putte, men det är så... Hur rik tror du jag är, puttefnask?
O jag har redan bestämt med mina fina dalmasar att det ska bli Peace & Love i år! Så det så!
Ikväll är det Yeasayer på Debaser Medis, o jag e pepp, pepp, pepp!
Borde gör en massa saker just nu. Men jag väljer att äta godis o ligga i sängen. För då får jag blir sådär härligt superstressad o svettig sen när det är dags att vara där.
Älskar't.
Lasse!
Idag så luktade det Lasse i Västra Skogen. Sådär lite konstigt tonfisk-aktigt, så som han luktar när han biter mig i näsan. Det luktar/luktade ju ganska äckligt, men jag kom på mig själv med att le stort, o jag fick genast lust att "mag-prutta" honom på halsen. Nu.
Lasse, jag saknar dig!
Ti amo!
Tiden går, men minnen sitter som berget.
Idag hörde jag "Bright Eyes" på radion. På en sekund var jag tillbaks i Fridas vardagsrum, -93. Degerfors spelade i Cupvinnarcupen mot Tomas Brolins Parma, o jag o Frida hade våran första "star"-crush. I samma kille. En italiensk snygging med glittrande bruna ögon, och ett leende som kunde smälta vilket litet 12-årigt hjärta som helst. Herregud vad kära vi var i människan! Vi satt med tårar i ögonen o lyssnade på denna smäktande ballad, o försökte hitta anledningar till att vilja leva vidare efter att Parmas spelarbuss lämnat Degerfors.
Jag hittade Pontus Kåmark. (Eeh??)
När jag tänker närmre på detta, så undrar jag om det är en underliggande o bidragande del till att Frida numera talar flytande italienska, o har blivit swept away av åtskilliga italienare under de senaste 10 åren?
00.00
Nu.
Jävla snöslask.
