Slacker-liv
Det blev inte mycket till fynd, varken på loppisen eller rean.
Eftersom jag nästan är smått besatt av shorts köpte jag ett par jeans på loppisen, som ska kapas.
O så köpte jag en halsduk på rean. En rutig, från Monki. Det var det.
Ikväll är det tvätt som gäller. Det är så kallt i källaren att jag var tvungen att ställa mig i torkskåpet en stund.
Jag ligger o väntar på att sängkläderna ska bli färdigtumlade. Då ska jag bädda med sprillans nya, rena o varma sängkläder, o krypa ner o kolla på film. Jag har fastnat i ett hejdlöst slacker-liv. Hjälp.
Den här ska jag se ikväll.
God morgon?
Jättegamla klasskompisar, ytliga bekanta o folk jag bara sett på bild, i en enda salig röra.
Men alla var glada. Vi hade fest.
Nu ska jag släpa mig utanför dörren. Jag ska banne mig göra loppis-fynd. O kanske ett o annat rea-klipp.
Stockholm, jag har saknat dig.
Spotify här.
Söndagskvällsnöje (ja, det är ett ord)
Så operfekt, men ändå helt underbart. Glada människor som gör vad de älskar tillsammans.
Det är sånthär jag sitter o YouTube'ar på kvällar, o somnar med ett litet leende på läpparna.
Sen gillar jag ju i o för sig skäggstubbiga karlar i urtvättade, grådassiga linnen också.
O ni vet väl vad jag har sagt om banjo?
Man kan säga att det här var highscore!
Spotify här.
SJ Intercity, tåg 640 mot Stockholm.
"Som tack för att den vänliga mannen vid namn Eric hjälpte mig med kaffeserveringen belönas han med en gratis övernattning i Torsby, valfri dag mellan 17-19 januari. När man hjälper oss på SJ får man självklart en liten belöning!"
"Jaha, mina damer o herrar, här i Katrineholm steg tydligen Kontrollantgruppen på. Så alla som känner på sig att de har glömt att köpa en biljett, kan komma till mig o göra det nu."
"Som ni alla säkert vet, o har erfarenhet av, har SJ inte haft en speciellt fungerande vinter. Tiderna har inte kunnat hållas, o så även under denna resa tyvärr. Vi rullar nu in på Stockholms Centralstation 1 minut före avsatt tid. Jag hoppas att alla har överseende med detta, o att vi inte ställt till det för er nu. Tack för att ni reser med SJ Intercity - lite långsammare, men å så mycket roligare!"
Hemma!
Samma gamla dubbelsidiga känsla. Så himla skönt att komma hem till det som är mitt, men så himla tråkigt att behöva sakna igen. Men när man har två "hemma", så saknar man alltid någon/något hur man än gör, efter ett tag.
Men efter en sånhär lång ledighet i Degerfors har jag alltid en massa energi, som oftast slutar i paralysering.
Jag vill göra allt på samma gång. O istället gör jag inget alls. Ska försöka undvika "inget alls" den här gången.
Rensa bland kläder, strukturera garderoben, storstäda, köpa nya fina grejer, träffa vänner, smida planer, sy om kläder, virka, sticka. You name it. Sen har jag en lång lista på vad jag MÅSTE göra inom en snar framtid också. Tandläkarbesök, fixa skolböcker, söka extrajobb, med mera, o ännu mera.
Igår såg jag en konsert med The Rolling Stones, i Texas -72.
Jag tänkte att jag lätt skulle byta mina 29 år mot 59 år, för ha fått vara där just då.
Vilket sväng! O vilka kläder!
Men vid närmare eftertanke skulle jag aldrig byta bort mina 29 år mot 59 år. Aldrig.
Jag kan ladda ner, hyra, låna, titta på tv eller på YouTube. Vadsomhelst!
Det är från o med i år jag börjar fylla 25 alla nästkommande år.
Min mamma har lärt mig allt hon kan.
Spotify här.
The National, Alexander o jag.
Här är ett av mina filmklipp därifrån. Underbara The National spelade, o jag hade sett fram emot det i flera månader. Dessvärre fanns det ett distraktions-moment... Jag upptäckte nämligen att vi stod precis bredvid Alexander Skarsgård, Kate Bosworth o Kirsten Dunst. Skulle jag kunna koncentrera mig på spelningen?!
Jag blir sällan starstrucked, men i detta fall fick jag nog en släng av skiten.
För att slippa tänka på det resten av spelningen, filmade jag första låten som råkade vara en utav mina favoriter. Jag kan inte låta bli att skratta när jag ser det här klippet. O jag blir nästan generad av mitt lama fjortis-smygfilmande. Men hur skulle jag kunna låta bli? Jag var ju tvungen, för att kunna släppa det.
O det lyckades. The National trollband mig som aldrig förr.
För er som vill se The Stars med en gång - spola fram till 5 min.
Jag fick till o med med ett vampyr-yl från självaste Alexander Skarsgård.
Antar att han är lika mycket The National-fan som jag.
Spotify här.
Hejdå 2010!
Jag känner att det är sådant man förväntas skriva om såhär i nyårstider.
Men i mitt huvud råder antingen totalt kaos, eller lugnet efter en atombomb.
O jag har ett så jävla kasst minne, så jag minns inte. Jag minns inte vilka skivor som kom ut i år, minns knappt vilka spelningar jag varit på, minns inte vilka böcker jag läst, minns inte vad som hände i, till exempel, maj. Jag minns inte mycket alls. Det finns där. Men inte när jag försöker pressa fram det.
O jag funkar som så, att om jag ska göra en lista, då får jag inte glömma någonting. Det ger min ångest, o jag kommer må dåligt en väldigt lång tid framöver. Jag kommer inte att kunna sluta tänka på listorna, o vad jag kan ha glömt. Så jag struntar helt enkelt i att göra nedskrivna listor, utan håller bara allt i mina föränderliga listor i huvudet.
Men jag vet iallafall att 2010 har varit ett helt ok år. Inte ett toppen år, men helt ok.
Det dåliga har tagits ut av det bra. Det har gått i vågor hela året.
Jag tackar 2010 för en, helt overkligt fin, nyfunnen vän. Tack för ett makalöst Way Out West, o för beslutet om att börja plugga. O allt annat fint. För det har funnits en hel del sådant.
Men jag hoppas att 2011 kommer med en hel del nytt o fint. O lite mer bestående.
Jag lovar mig själv att börja leva mer i nuet.
Jag lovar att tänka minst lika mycket på mig själv, som på andra.
Jag lovar att utmana mig själv på en helt ny nivå.
O jag lovar att försöka rensa bort diverse energitjuvar från mitt liv.
Jag förstår att detta låter på snudd till fri-religiöst, men må så vara.
Årsskiftet är en så himla tydlig nystart för mig. Jag känner att jag får kraften o viljan att ändra på saker.
Hur stor är chansen att jag skulle känna så en halvdan tisdagskväll i mars?
Just det.
Jag hörde någon säga att nyårslöften är för amatörer.
Men jag säger som min lillasyster; det är amatörerna som bryter dom.
O just ja...
...vi hann åka skridskor innan 2010 tog slut!
Nyårsbilder - Gott Nytt År!
Vit jul, vit nyårsafton.
Vad händer med mig? Renlevnadsmänniska?
Vi hade en mysig nyårsafton hemma hos lillasyster. Lillasyster, storasyster, mamma, Cessan o jag.
Hela klanen var samlad. Vi åt god mat, kollade på film o ringde in det nya året old school'ish; med Jan Malmsjö. Dock lyckades han ju fucka up allting, o det blev en allmänt förvirrad start på det nya året.
Vi får hoppas att det inte sätter någon slags prägel på det som komma skall. 2010 var tillräckligt förvirrande.
O när jag fick smset "Jag har en kille till dig här" kände jag att det istället är den prägeln som får lov att sättas 2011.
Vi dansade in det nya året, fulla som få. Proppfulla av mat o snacks, såklart.
För jag lovar; vad bilderna än försöker få det till, så var jag spiknykter.
00.45
Det är skönt att kunna andas normalt efter 1h o 30min.
Det kan vara så att jag är understimulerad o övertrött.
Men jag tror faktiskt att jag tycker att det här är skitkul, på riktigt.
Sen?
Det kan ju betyda precis vad som helst?
För mig är sen inom en ganska snar framtid. Men det är ju bara för mig.
För andra kan ju detta betyda precis hur lång, eller kort, tid som helst. All framtid är ju sen?
Som exempel; "Vi hörs sen!"
Imorgon? Nästa vecka? Om 3 månader? 2 år?
Ja, det är ju tydligen väldigt individuellt.
Sen har börjat störa mig mer o mer. Dels för att jag använder det alldeles för ofta, o skiter i min egen innebörd av ordet. Jag får inget gjort. O dels för att jag är värdelös på att inse att andra inte har samma tankar omkring innebörden. Jag tror alltid att sen är inom en snar framtid. Jag förväxlar sen med snart.
Men sen är sen. Alltså, när helst den som använder ordet vill/orkar/kan.
Ja. Svammel.
Jag vet.
Osociala klubben
Idag har jag varit mer aktiv än jag varit på flera dagar.
Vi åkte in till Kristinehamn för lite shopping o fika. Shoppingen var ju ett skämt - Lindex o KappAhl.
Jag gjorde lite efterforskningar, o jag blev sedan utbuad av hela sällskapet för att jag drog med dom till den ena stängda secondhandaffären efter den andra. I snöstorm.
Så det blev varken secondhand- eller reafynd för mig.
4 personer - 3 laptops o en portabel dvd.
Osociala klubben ringde o ville ha betalt för guld-medlemskapet.
Förfall
Jag gör ingenting. Jag sover, äter, o kollar på film. O sen samma visa om o om igen.
Är det verkligen okej att göra så när man är ledig?
Eller är det precis sådant man ska göra när man är ledig?
Det beror ju på hur man ser på saken. O när jag ser på saken.
Under dagarna känns det som att det är det enda man kan göra här hemma i Degerfors. Men när jag går o lägger mig känns det ju jäkligt onödigt. Bortslösade dagar som aldrig kommer åter, för att vara riktigt dramatisk.
Så imorgon (på andras initiativ såklart) ska vi ta en tur till Kristinehamn. Fika o shopping.
Vet inte om Kristinehamn är bästa alternativet för vare sig fika eller shopping, men så får det bli.
O så ska jag åka skridskor. Nu har jag sagt det, så nu måste det bli av!
Kvälls-svammel
Spotify här.
Jag blev lite glad när jag såg att både Anders Wendin och Adam Olenius fanns bland mina 'People you may know' på Facebook. Men, det är ju ändå lite synd att jag faktiskt inte gör det.
Jag får väl jobba på saken.
Igår pratade jag med en av mina äldsta vänner. Hon bor i London, o vi pratar ungefär 1-2 gång om året. Lite små updates emellanåt, men det har blivit mer o mer sällan. Men, varje gång vi pratar med varandra känns det som igår. Vi har såklart alltid en jäkla massa att uppdatera varandra om, men annars känns det som förr.
Jag kom på mig själv med att säga 'jag saknar dig' när vi skulle lägga på, o efteråt kändes det lite dramatiskt.
Men, även om hon inte har en daglig plats i mitt liv, o även om vi inte hörs eller ses speciellt ofta, så finns det en saknad där. Inte en daglig, men en underliggande.
Det tycker jag är fint. Efter alla dessa år.
Missa inte 'Ingen bor i skogen'!
Hela serien på en vecka! Den som missade den senast bör absolut titta! O råkar man missa den igen, kommer den ju finnas på Svtplay ett tag till! Många utropstecken nu, men jag är exhalterad.
Det verkar dock vara så att antingen älskar man den, eller så hatar man den.
Det har framgått. Jag älskar den iallafall.
Jan Stenmark
Några juldagsbilder
CSN
Det känns ju lite löjligt att man måste ta till tårarna för att få något fixat där.
Men det är ju tur att min känsliga sida kommer till sin användning ibland iallafall.
Den fanns redan där som liten.
Jenny, vad hade du egentligen sagt/gjort?
Dagar som denna
Det dumma är ju att de så lätt går hand i hand. Jag är så känslig dagar som denna.
Dagar då man knappt är vaken, men inte kan sova. När man är sjukt rastlös, men inte orkar lyfta ett finger. När man vill lyssna på den perfekta musiken, eller titta på den perfekta filmen, men inget känns bra. När man vill äta allt o inget, på samma gång. Dagar då man inte vet om man vill skratta eller gråta. När kroppen känns som någon annans, men du kan inte bli av med den. Jag tror det är åldern.
Det kommande året ska jag skylla ALLT på åldern.
Spotify här.
Ignorance is bliss
Det var tur att ingen tog mig på orden imorse när jag låg på soffan o bad om att någon skulle avsluta mitt lidande. För nu har det börjat ordna upp sig igen. En kebabpizza senare.
Jag vaknade upp med orden 'ignorance is bliss' ringandes i huvudet.
Jag vet verkligen inte vart det kommer ifrån, men jag antar att mitt huvud jobbar precis hur det vill.
Minns o glömmer helt valfritt. Men 'ignorance is bliss' känns i alla fall väldigt aktuellt.
Det blir sådär för mig. Att jag har vissa ord eller fraser ringandes i huvudet vissa dagar.
Det kan till exempel vara; Järpenge (min granne), get on that pig and hold on tight (inga frågor på den, tack) eller hoitoaine (balsam på finska). O bland tänker jag så mycket på ord att jag helt tappar vad det står för, eller om det ens finns ett ord som heter så. Smör till exempel. Men...vart skulle jag komma med det här?
Ingenstans förmodligen. Jag lägger ner.
När vi hämtade pizzorna idag såg jag förresten en väldigt skrämmande grej.
De hade lagt bort tavlan på Ralf Edström, för att ge plats åt tavlor på Fredrik Reinfelt när han besökte pizzerian. Fredrik Reinfelt?! O så var det två autografer från några moderat-pajsare. Ehh, autografer?!
En legitim fråga är ju; vad gjorde Reinfelt på pizzerian över huvudtaget?
Pizzerian heter ju till o med RALFS Pizzeria. Jävla svikare.
