17.38
Ikväll är det mysig kompensations-middag på schemat. Igår var det söndag. Idag är det mys-måndag.
Selektivt minne, check!
Nu i efterhand minns jag ju inte psykopater o trasiga hjärtan. Nu minns jag bara allt fint, bra o kul, o får en varm känsla i magen. Tycker, för det mesta, om att min hjärna funkar så. Att den sållar bort det dåliga, o bara minns allt bra. Det kan ju ligga mig i fatet ibland, men i det stora hela är det ju egentligen bara jättefint.
O hur skumt det än är, så fick jag ett paket av min fina storasyster, just idag.
Hur fint är inte det här?

Aouch.
På gårdagens pass var det tydligen någon som filmade från fönstret på övervåningen. Känns ju rätt sjukt, men jag kan på något sätt förstå människan. Om han/hon inte gjorde det av perversa skäl dvs. Men det ser ju så sjukt kul ut. Människor i alla åldrar, alla former o alla stilar, skuttar runt o trängs, försöker göra rätt, göra i rätt takt, med rätt ben, rätt armar. O personen som tittar genom glaset hör ju ingen musik heller, utan ser bara rörelserna. Jag har alltid svårt att hålla mig för skratt när alla springer runt, runt under uppvärmningen. Känns så fel o konstigt på något sätt. Vuxna människor som springer runt, runt i en pytteliten ring, som om det gällde livet eller döden. Men det är bra, man ska ju ha kul när man tränar.
Ok, det är på andras bekostnad, men skitsamma.
Yeah!
Den 5e mars är det jag som styr upp efterfesten. Kom med valfritt ljud/instrument, och/eller valfri ansiktsbehåring. Be there or be square!
Spontan-mys
Igår skrev jag en lapp. En svensk arg-lapp. Någon tvättade nämligen över min tvättid. Inget kan göra mig så arg som saker som sker i tvättstugan. Trasiga torktumlare, ludd, misskötta tvättider, klumpigt tvättmedel i facken. You name it. O igår blev jag på-hejad av en tant när jag stod där nere o väntade o kokade. "Skriv en lapp!! Gör det!" Så för att kunna ha en trevlig o avslappnad kväll tog jag pennan o skrev; "Nu missade jag min tvättid. Passa gärna tiden nästa gång, tack."
Idag när jag kom ner o skulle boka om, satt den här lappen på min plupp.

Från att ha velat strypa människan, ville jag nu bara kramas. Människor är bra fina ibland.
Hmm...
Att jag sedan sov som en kratta inatt är ju en annan historia. O det har ju ingenting med tvn att göra, utan det var nog snarare på grund av mitt ständiga fröken-kaffe igår, plus en hel del coca-cola igårkväll. Jag har haft ett uppehåll i mitt cola-drickande ett tag, började misstänka att det var en stor bidragande del till mina sömnproblem. O inatt fick jag det svart på vitt. När klockan ringde imorse kändes det som att jag inte sovit en blund. Det hade jag ju såklart gjort, men mina drömmar var så nära verkligheten hela tiden, så jag vet inte vad som var dröm eller verklighet. Jag drömde att jag låg i sängen o skulle sova. Jättekonstigt. O jättejobbigt.
Men jag fixade frukost, o efter att vi hade kastat morötter till/på kaninerna från balkongen, kände jag mig oförskämt pigg o glad. O nu blir det träning, yay!
Om jag inte haft tv förra veckan hade jag missat den här fina coverlåten med Anna Järvinen.
Vilken tur jag hade.
19.00
"I got out of bed today, staring at a ghost."
Mycket passande mening, o en mycket bra låt.
Jag var så galet trött imorse när jag steg upp. O den ständiga bristen på sol hjälper ju kappast till o gör att man ser levande ut på morgonen... Men några koppar kaffe senare var jag pigg. Jag var hos mina favoriter idag, mina Essinge-älsklingar. Var samma drag där som vanligt. O idag var det 50-tals tema. Fotografering för bilder till egna "filmisar", Elvis ekade mellan väggarna, höfter svängdes o veteranbilar målades på löpande band. Världens skönaste ungar, helt klart.
Sen gick jag för att handla lite kvällsmat. Det var extrapris på rotfrukter, 50 öre/kilot eller något liknande. Människor var som galna. Crazy-eyes, vassa armbågar, påsar prasslade frenetiskt överallt, knuffar o en allmänt aggressiv stämning. Folk öste ner rotfrukter i sprängfyllda påsar, o köpte kilovis av alla möjliga sorter. Jag fick känslan av att alla visste något jag inte visste. Att jag missat att det är ett världskrig på gång, o att alla hamstrade så mycket mat de bara kunde för att kunna överleva i sina skyddsrum. Det var rotfrukts-hets! Jag, som annars brukar vara ganska lättpåverkad av andras köphets, köpte inte en enda rotfrukt. Däremot köpte jag semlor. Inte för att jag var sugen, utan för att dom var billiga. Den gamla fällan. Som tur är får jag besök av mr. S, o kommer med största sannolikhet tvångsmata honom med semlor.
Fröken-kaffe hela dagen. Jag får vara glad om jag kan somna inom 2 dygn.
Andas i fyrkant
Min räddning.
Sov-te! Som dessutom inte smakar hö-bal. Tillsammans med min svenniga spikmatta är det en vinnar-kombination. O att andas i fyrkant. Uttrycket "andas i fyrkant" myntades av en väldigt klok, o mycket speciell, 8-åring. Klassen jag arbetade i pratade om hur man ska göra när man behöver lugna ner sig, om man till exempel är arg. "Räkna till tio!" "Gå iväg o vara ensam!" var de vanligaste svaren. Men "Andas i fyrkant!" var det bara en person som svarade, o ens visste vad det innebar. Alla undrade, o han kunde inte förklara.
Nu tror jag att jag, på andra vägar, förstått o lärt mig vad han menade med att "andas i fyrkant".
Man ligger med armarna längs sidorna. Andas in djupt med magen. Håll kvar. Andas in djupt med bröstkorgen. Håll kvar. Andas ut luften från bröstkorgen. Håll kvar luften i magen. Andas sedan ut med magen. Upprepa.
Låter kanske krångligt, men det är väldigt lätt. O väldigt avslappnande.
Nu låter jag kanske som värsta yoga-gurun, men låt dig inte luras. Jag är inte så lugn o harmonisk.
Jag råkar bara veta hur man andas i fyrkant.
Taktlöst?
Var är folks taktkänsla? Jag förstår inte att det kan vara så svårt att hålla takten. Jag påstår absolut inte att jag har en oslagbar taktkänsla, men en vanlig bastakt borde väl alla kunna hålla? Jag höll på att bli galen på dagens spinningpass. ALLA runt om mig trampade i otakt. En del trampade för snabbt, en del trampade för långsamt, men alla trampade i otakt. Jag blundade o fantiserade om att jag körde om alla o mejade ner dom i diket, en efter en.
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2629310
Hahahaha. Hahaha. Haha. Ha.
Min tv har bestämt sig för att inte fungera längre. Den har hotat mig i ca. 2-3 månader, men nu är det allvar. Den stora, fula klumpen har bestämt sig för att kasta in handduken. R.I.P skit-tv.
Om du har tv, tycker jag att du ska titta på Tv4 Nyhetsmorgon imorgonbitti. Då spelar o sjunger Markus fint i rutan.
Såhär vackert kan det låta.
A Sunday Smile
Imorgon är det måndag.
Ny vecka.
Nya tag.
Stackars lilla...
Det är bara en arm, jag vet. Men det är en arm på någon jag bryr mig väldigt mycket om, o som verkligen behöver sin arm just nu.
Men för att pigga upp henne har jag laddat upp två dimmiga klipp på youtube. Jag vågar påstå att det är en av våra bästa konsertkvällar någonsin, Familjen på Strand för ungefär exakt ett år sedan. Avslutningen var magisk, alla upp på scenen o dansa, dansa, dansa! Pepp pepp!
Puss, lillis!
16.44
Resten av kvällen bestod av oxfilé-middag (!), fotboll/Låt den rätte komma in, semla/bulle. Sen tittade vi båda på Eagle vs. Shark. Den var lika fin igår som de tre första gångerna jag såg den.
Nu ska jag göra ännu ett försök med skorna. Men eftersom jag nästan lyckats övertala mig själv om att det snart är vår, o att jag egentligen inte behöver köpa nya varma skor, kanske jag lyckas. Jag är rätt bra på att lura mig själv.
Min nya idol
Jag har fått en ny idol. Jag tror att det kan bero på igenkänningsfaktorn. Han o jag är nämligen extremt lika när vi spelar gitarr/ukulele. Han är i och för sig lite bättre än mig. Men jag kan också ha lite problem med texten ibland.
Så jäkla bra!
Ain't got no shoes...
Häromnatten drömde jag att jag vaknade upp, smått skräckslagen, hos Erik Grönwall. Erik Grönwall!? Vad håller min hjärna på med? Jag gick i alla fall, av misstag, därifrån med hans täcke (?), glömde min mobil, hittade honom gråtandes på en brygga. Jag hittade på snälla saker att säga, han blev glad, o vi gick tillbaks så jag fick min mobil. Vad gör man inte för sin mobil?
Idag ska jag o mr. S leta skor, båda behöver nya. Mina älsklingsskor läcker. Vill egentligen inte ha några nya, vill ha mina gamla. Men det här äckliga vädret gör det ohållbart...
Jag vet hur jag vill att de nya ska se ut, o då vet jag även att det är smått omöjligt att hitta dom. Men jag får göra ett ärligt försök innan jag lägger ner, o låter mina tår leva i fukt resten av våren.
Ain't got no shoes utan hål, men i got life, goddamnit!
Salut!
Nu ska jag lägga mig i sängen o titta på en av de vackraste filmerna jag vet, Amelie från Montemartre. Sen ska jag somna o drömma fantastiska drömmar, om det jag dagdrömmer om såfort jag hör någon tala franska.
Au revoir!
Blogga? Jag?
Efter en kort blogg-diskussion med min lillasyster häromdagen har jag bestämt mig för att bli med blogg. Lite konstigt eftersom samtalet gick ungefär såhär;
-Vem tror att folk bryr sig?
-Hur kan människor vara så dumma i huvudet o lämna ut sig o sina nära?
-Det måste va nån slags sjuk bekräftelse-grej, "jag bloggar, alltså finns jag."
Men jag har på sista tiden influerats av mina vänners bloggar, som är väldigt roliga att läsa. Man kan ju faktiskt hålla någon slags balans. Även om jag är sjukt dålig på det där med balansgång, i typ alla avseenden...
Men jag har ju även insett att jag tycker att det är rätt kul att läsa och förundras över andra människors oförmåga att hålla balansen. Såna som spyr ut sina innersta känslor, låter folk gotta sig i deras mest privata delar av livet. Äckelkul, liksom.
Jag kanske ibland kommer vara obegripligt sarkastisk, ironisk o allmänt knäpp. Men jag ska försöka hålla mig till allmänna, vardagliga tankar o funderingar, mycket musik, kanske lite bilder, o roliga saker som händer i mitt liv. Det är mitt mål. Sen kan ju mitt Bambi-balanssinne sabba allt. Så hang in there, alla känslovampyrer!
Förresten, Robert Pattinson är ju så sjukt snygg.
Hej sålänge!