Stiltje pt. 2

Hoppet är det sista som överger er märker jag på statistiken?
Eller ja hoppet? Det kanske mer är nyfikenhet, snokighet, eller allmän tristess som fortsätter leda er hit?

Jag har tappat stinget helt o hållet. Förstår inte hur jag kunde hitta saker att skriva om förut.
Nu är jag helt blank. Det händer såklart saker, men jag orkar inte formulera det.

Härom morgonen fick jag till exempel en redig smisk på rumpan i rulltrappan.
Men den totalförskräckta blicken jag mötte talade om att det tydligen inte var mig smisken var ämnad för. Trist.

Idag berättade lilla S, 3år, om att man kan skjuta någon, skära upp kroppen, ta ut det där gojsiga köttet inuti, och sedan sy ihop den igen. Sen kan man spela teater med kroppen. För en sådan teater hade hon sett.
I Uppsala.

-Du menar djur nu va..?
-Hmm....ehh...ja. Djur...

Det var ju tur.



Imorgon blir jag bjuden på hemmalagad middag.
Let's call it a da...te.

Puss&kram!


Jag längtar till 30/6. Nästan så att jag håller på att dö lite.

Stiltje

Jag lever.
Jag är bara väldigt trött, ganska upptagen, och därför lite tom.
Därför denna blogg-stiltje.

Jag gör det gamla vanliga.
Men jag gör även saker jag inte brukar göra.



'But if your strife strikes at your sleep
Remember spring swaps snow for leaves
You'll be happy and wholesome again
When the city clears and sun ascends'




Spotify här.

Fot-funderingar

Fortsätter fötterna att växa hela livet?
Jag börjar seriöst ana att mina fötter blir större. Jag har till exempel gått upp en storlek i skor.
Men jag vet inte om detta beror på att fötterna faktiskt vuxit, eller om det bara beror på att jag blivit äldre o klokare o inte längre köper skor som jag "ska gå ut". Men min största misstanke ligger inte i skostorleken.
Jag snubblar, hela tiden. På mina egna fötter. Jag vet inte hur det går till?
Jag blev utskrattad av en 3åring häromdagen, när jag skulle visa hur jag skaffade det stora köttsåret på min häl. Jag liksom sparkade mig själv på hälsenan. Det måste ha sett ut som det mest klassiska clown-draget i världshistorien. O nu gjorde jag det igen. Förut. Nyss. Hela tiden.

Kan säkert bero på obefintlig balans eller något annat jag knasat till med sista tidens tvivelaktiga leverne.


Helgen var jättefin. Jag hade en väldigt trevlig lördagskväll, precis som jag trodde.
Middag hos Anna med finingar, o sedan dans på Under Bron.
Jag kanske delar med mig av fler bilder sen. Om jag får feeling.

Såhär kul var det alltså.


Nu ska jag hetsplugga, o sedan möta upp mina dalmasar för en reunionmiddag. Fint!

Lediga lördag!

Jag har drömt stressdrömmar hela natten. Inga typiska, som jag brukar. Dvs att jag upptäcker att jag inte har någonting på underdelen av kroppen, eller att jag kommer missa ett tåg eller så.

Nej, jag drömde att jag skulle göra "sushi" av ris, korv o köttbullar på jobbet. Jag hade tydligen lovat det.
O det är verkligen något som skulle kunna hända. Undra om jag har lova det...?
Det gick hur som helst inget bra. Grejer fattades och tiden rann iväg.

O så drömde jag att jag skulle anmäla en rattfylla jag beskådade. Ringa polisen o sådär.
Men nej, man kunde bara göra det på nätet. I min Iphone. O allt blev fel. Hela tiden.
Så jag glömde registreringsnumret, märket på bilen, vilken stad jag var i. Allt.

Så nu vaknade jag smått stressad o med känslan av att det finns en massa saker att göra, o en massa saker att komma ihåg. Men jag inser sakta att det faktiskt inte finns det.
Jag har 2 grejer som jag måste göra idag.

-köpa skolböcker av mystisk männsika i Skanstull kl 14.
-vara hos Anna kl 19.

Allt annat är valfritt.
Hej, lördag!


Spotify här.

Bääääääscht!

Oh nej. Jag har kommit in i mitt, alldels för ofta förekommande, prova-kläder-stimm.
Det slutar alltid med att hela min lägenhet ser ut som docklådan på en förskola.
Kläder, skor, underkläder, strumpbyxor om vartannat. Överallt.

Jag gör det ju i förebyggande syfte. Jag tänkte ju att jag skulle bestämma morgonkvällens outfit redan nu.
Men jag vet hur det blir; i allt detta kaos slarvar jag bort alla saker jag sedan tänker ut att jag ska ha på mig.
Alla 10 000 olika svarta plagg gör det helt omöjligt att hitta rätt svart plagg i röran.

Svart, ja. Jag är så himla svart. Svart, svart, svart.
Idag skulle en treåring välja färg på en anteckningsbok åt mig på jobbet.
-Svart, för det är Johannas älsklingsfärg.

Japp. Sssssvaaaaaaarrrrrrrrt.
Men jag sitter faktiskt i skrivande stund iklädd någonting beiget.
[beeeeeeeeescht], tänker ni?

Nä, [bäääääääääscht] kan jag då informera er om att det är.
På den renaste värmländskan.



Spotify här.

Aller...zZz...gi.

Jag har varit sugen på en stor fet hamburgare hur länge som helst. O idag slog jag till - Maxmiddag.
Hemmakväll, med ro i både kropp o själ. Jag vet nämligen att jag kommer ha världens roligaste lördagskväll den här helgen. Då kan jag slappna av i att inte göra ett dugg vettigt en trött fredagskväll.

Ja, trött är bara förnamnet. Jag tog en allergitablett igår när jag gick o la mig.
Hade glömt hur ovärt det är. Jag får inte lika mycket allergisymptom. MEN, jag blir så olidligt trött.
Liksom sjukligt trött. Känns som kroppen bara vill lägga av. Ståendes, gåendes, sjungandes, ja; när som helst.
Jag somnade, på fullt allvar, nästan i duschen imorse. Hade jag drunknat? Kanske. 
Jävla livsfarliga allergimedicin-skit.


Hej, vår!



Jag kan härmed intyga att våren är här, tillsammans med min 7 månader långa pollensäsong.
Underbar med solljus, varmare dagar, torr asfalt o det gröna som kommer fram.
Men klart att det ska vägas ner av röda, svullna o kliande ögon.
För att inte tala om det uppsvällda ansiktet all pollen medför.
Kli i pannan och rinn i ögonen. Deformerat ansikte o utsmetad mascara.

Men ja; Hej, vår!

Splittrad



Sånt här höjer vilken lång, seg o ganska jobbig dag, till skyarna hur snabbt som helst.
Ett videosamtal med min älskling. Jag blir så varm. Men alldeles saknig.

Förövrigt känner jag mig smått sönderstressad, och det har bara gått 3 dagar på den nya terminen.
3 nya kurser, 4 inlämningsuppgifter i varje. Det ger 12 inlämningsuppgifter och 3 tentor innan 27 maj.
Plus heltidsjobb. Jag får magsår enbart av tanken. Men det får gå. Som det går.

Jag har även tagit en del nödvändiga beslut. Men det gör att jag kan slappna av lite iallafall.
Jag kommer vara ledig hela maj. Eller ja, jag kommer inte jobba. Men plugga.
Sen får jag se hur sommaren kommer se ut. Men jag är inte orolig.

Nu är iallafall även flygbiljetter bokade och betalda till London-vistelsen i slutet av juni.
Jag blir så peppad att det pirrar i hela kroppen. Kommer bli grymt!

Ja, jösses vilket splittrat inlägg. Det ger en ganska bra bild av hur jag är just nu.
Splittrad.

Bok-krämpor



Jag lämnade tillbaks 100 kg böcker, men lånade 200 kg nya.
Jag kånkade så mycket på de där böckerna att jag har kramp i hela kroppen.
Kommer vakna med träningsvärk. Det känns liksom redan.
Sen kommer hjärnan få sin del av träningsvärken.

Ja, välkommen tre nya kurser då.

Hälsopedagogik - inte så kul.
Pedagogiskt arbete - kul.
Psykosocialt arbete - jättekul.


Kul inlägg.
Japp. Jajamensam. Yezzz.

Rekord!



Jag har använt stekpannan två gånger idag. TVÅ!
Det är söndagsrekord! Eller ja, rekord överhuvudtaget.

Jag vet inte vad det är för ryck jag fått.
Känns nästan lite obehagligt.


Sorg på halsduken

Jag sa till Sarah häromdagen att jag hade sorg på halsduken.
Vaddå för sorg? sa hon då.
Bara vanlig sorg. sa jag.

Den hamnade där för nästan två år sen, på en vårig parkbänk. En vårig, svart, ångestfylld parkbänk.
Varför tvättar du den inte? kanske ni tänker?

Det är inte utav några sorgliga, sentimentala eller psykstörda skäl, utan enbart för att jag inte tror att den kommer vara lika mjuk o gosig om jag tvättar den. Så jag hittade på ett sätt att knyta den, så sorgen inte syns. Efter gårdagens gråtfest på bion har det dock blivit svårare att dölja spåren.
Ska jag behöva gå me en sträv halsduk resten av våren?
Tipiskt.







Säg; omelett!


Söndagsbrunch hemma i sängen, ftw.

Igår var det middag hos fina Anna, med fint folk samlat.
Alla fina vänner + supergod mat o vin gjorde mig gott!

Sen gick vi på bio, o såg Hur många lingon finns det i världen?
Jag visste att jag skulle gilla den, men jag anade inte att jag skulle gråta mig igenom nästan hela filmen.
Anders delade ut gråtservetter som räddade mig.
Jag blir så otroligt berörd. För det där är verkligheten i alldeles för många fall. Männsikor som inte får chansen att utvecklas, som inte ses som fullvärdiga människor pågrund av ett handikapp. Nu vill jag bara ut o rädda alla fina människor från fula mallar och regler, låta människor leva och må bra, utvecklas o växa.

Filmen i sig var väl kanske inte av världsklass, men den berörde, och jag blir så varm av alla härliga människor. Bosse Östlin får mitt hjärta att slå lite fortare. Fina fina Bosse! ♥


Kärlek i sin renaste form



Den här bilden gör mig alldeles brännhet i hela kroppen.
Det är så mycket kärlek att jag nästan inte överlever.

Att han nuförtiden skriver på kontrakt om att alltid raka bort moppemuschen, o att han ringer mig från sin nya smartphone o diskuterar den senaste hit'en är ganska ofattbart. O underbart på sitt sätt.

Men att han fortfarande pussar mig helt frivilligt, kallar mig älskling, vill sitta nära o håller mig i handen såfort det finns chans, är en känsla det inte går att sätta ord på.

Det är det finaste som finns, och kärlek i sin renaste form.

Urban Cone

Igår var jag på Debaser Slussen med Sarah o hennes stora, härliga Aplace-familj.
Aplace-brodern Tim o hans Urban Cone stod för underhållningen på scenen, och det lät ungefär såhär fint.



Åhå...

...jag fick visst VG på sluttentan jag gjorde i måndags. O MVG som slutbetyg.
Jag har någon typ av hat-trick i MVG nu. Fast det är mer än 3 på raken.
Ibland är verkligheten inte så verklig.
Hurra för det!



Jag höll just på att kväva mig själv med mitt eget saliv. Sorgligt om det hade blivit så.
Vållande till egen död en fredagskväll, iklädd pyjamas, med chipspåsen på magen.

Men hon var iallafall duktig i skolan.

Sömnsvårigheter?

Förr hade jag stora sömnsvårigheter.
Jag kunde inte somna in, och jag fick alltid panik när mitt sovsällskap somnade innan mig.
Nuförtiden är jag så trött att jag inte ens minns att jag gick o la mig. Det är bara morgon, direkt.

Men på grund av mina tidigare sömnsvårigheter har jag provat många grejer för att kunna somna.
Här är några tips för er nattpigga därute.

-spikmatta dig till sömns.
-lägg dig åt andra hållet i sägen. Pippi-style is the shit.
-ta på dig kläder.
-lägg dig täcket med en filt.
-blunda o visualisera att du ska ta en tupplur mitt på dagen.
-blunda o visualisera att du är någonstans där du inte får somna.
-sätt på tvn, med lågt ljud. Låtsas att du måste titta, men vägra.

Alla tips går väl egentligen ut på att få känslan av att jag inte får/ska/borde sova. För då vill jag sova.
Jag är en sucker för omvänd psykologi.


Hemmafredag. Igen.
Ja, jag börjar bli gammal. Det är nog så.

Will you marry me, Florence?



Jag vill se ut som Florence Welch.
Alternativt gifta mig med henne.

Min plan att jobba på min (förhoppningsvis framträdande) bisexualitet fortgår.
Men utvecklas inte speciellt mycket, tyvärr.

Men sådana här kvinnor hjälper mig lite på vägen i alla fall.


Ssshhhhhhh!

Det här med vikt är ju något som hetsar en från alla håll o kanter.
Speciellt nu i vårtider, när sommaren börjar kännas på riktigt.

Hur blir man fit till sommaren?
Hur många kilo kan man gå ner på en vecka?
Hur kommer man i en storlek mindre jeans?
Vem har gått upp i vikt? Hur mycket fulare är denna person?
Hur mycket snyggare är den som gått ner i vikt?
Hur mycket lyckligare blir man när man är smal?
Vad måste man göra för att förbränna middagen?
Vad ska man förbjuda sig själv att äta för att gå ner så snabbt som möjligt?


Kan inte alla bara vara TYYYYYYYSTAAAAAAA?

Ssshhhhhhhhh!

Håll käften o låt alla ta ansvar för sig själva.
Jävla hets.

Fingrar i öronen; Trall-la-la-la-laaaa!


Inverted penis

Ord som fastnar. Det har jag ju skrivit om förut tror jag?
Att jag får ett ord i huvdet som bara kommer upp, om o om igen, utan sammanhang.
Det kan vara vad som helst. Senast var det en gammal klassiker; Järpenge. Min granne.
Jag tänker Jär-penge, och Järp-enge. Tack vare Jenny. Tack, Jenny!

Nu till det jobbiga. Det hemska.
Dagens klingande ord är....inverted penis.
Ja, det är sant.
O helt sjukt.

Jag tittar ju som sagt på Big Brother. O varje dag kl 23 (direkt efter BB) visas någon typ av plastikoperationsprogram på 11an. Det är helt sjukt, har sett något avsnitt av misstag.
Igår, direkt efter BB, fick jag för mig att slå mitt Mahjong-high score.
Jag lät tvn vara på, o sen körde jag på i Mahjong-dimman.
106 330 p. Rekord!

Vad jag inte märkte, förrens det var försent, var att jag samtidigt blev hjärntvättad med orden inverted penis.
Förmodligen sa han det 150 gånger till mitt undermedvetna, för bara under den extremt korta stund efter att jag blivit medveten om vad som försiggick på tv, sa han det säkert 20 gånger. Klick! Tv, aaaaaav!
Inverted penis hit, inverted penis dit.
Inverted penis you, inverted penis me.
Inverted penis in, inverted penis out.

Fy fan.
Jag är ju vanligtvis en google-missbrukare, men ingenting i världen kan få mig att googla på just det ordet.
I   N   G   E   N   T   I   N   G.

Dagens snabbaste

Dagens snabbaste 30 minuter är alltid min rast på jobbet.
Dagens snabbaste 3 timmar, var kvällens tenta.

Jag hade ställt fram en uppiggande kopp kaffe, med 3 extrakoppar i kannan, så jag skulle hålla fokus.
Nu ser koppen ut såhär, 3 timmar senare;


O helt orörd. Jag hann inte ens dricka kaffe. Det har alltså dunstat.

Jag fick som vanligt hjärtklappning o hjärnstillestånd när jag hade öppnat tentan o läst frågorna/uppgifterna.
3 timmar. Skriv för i helvete! O jag skrev. Oavbrutet i 3 timmar.

I den första uppgiften skulle jag hitta på en person, och beskriva dennes utveckling efter valfri utvecklingsteori. Alltså, hitta på? Det är bara min starka grej när det gäller mig själv o mitt eget liv.
Att hitta på en hel person, och hur denna utvecklas kändes ju helt omöjligt.
Jag kommer drömma om den där jäkla Hilda i min fallbeskrivning.
Jag får ju dåligt samvete. Stackars barn.

Resten av frågorna var ungefär lika förvirrande.
Men sist det kändes såhär fick jag ju MVG, så jag får väl inte hänga läpp än.
Den som lever får se.

Jaha, så nu är klockan alltså redan 20.30?
Vilket skämt. Får alltså bli glassmiddag ikväll.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0